Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Då kommer en stor erosion av bottnen att uppstå. Stensätt nedströms botten om erosionsrisk föreligger, annars undermineras tröskeln Trösklarna bör byggas med natursten, men kan i vissa fall byggas upp med krossten underst och natursten överst. Används krossten bör det vara grovkross (>200 mm) eftersom finare fraktioner kan sköljas ut och komma ned i bottnarna. Där kan de skada fiskrom och smådjur. Tänk på att trösklar kan se väldigt onaturligt ut. Det är inte trösklar vi vill ha utan tröskeleffekten, dvs. den successiva höjningen av vattennivån. Den kan nås genom att helt enkelt bara lägga ut stor sten i ett oregelbundet mönster. Stenen kommer att dämma och höja vattennivån. Stryk eller upptröskling När flera trösklar etableras tillsammans kan de bilda en mer eller mindre sammanhängande ramp (Figur 3). Sådana artificiellt uppbyggda bottnar, en upptröskling, förbi ett hinder kallas ofta stryk. De är ofta relativt branta och har relativt hög vattenhastighet. Figur 3. Passage av ett enkelt lågt hinder, som man inte kan riva ut, kan ske genom att tröskla nedströms i sådan omfattning att det bilas en ny sluttande botten (på engelska fish slope eller rocky ramp). Upptrösklingen resulterar i att ett stryk bildas, en strömsatt brant sträcka. Att bygga upp en ny botten kan kräva stora stenmassor och blir ofta dyrt. Använd eventuellt krossten som underlag och lägg natursten som den nya övre bottenytan så förbilligas sådana konstruktioner, dessutom blir de ofta stabilare. Helst bygger man över hela bredden, men att använda delar av vattendraget är vanligt utomlands. I den yttre kanten av stryket kan man lägga större sten för att stabilisera konstruktionen. Tänk på att erosionssäkra och variera stranden. Efter Cowx & Welcomme 1998. kapitel 5 106 Figur 4. Upptrösklingen i Sjörydsbäcken, Hjo kommun, ger ett stryk med v-formad bottenprofil för att fungera såväl vid låg som hög vattenföring. Fotot är taget under konstruktion och marktäcke m.m. är ännu ej på plats. Bottnen har tätats med fint material. Konstruktör: Robert Versa, Ignita. Plats: 646681-141089, karta 8 E SV.
inlöp Inlöp är en naturlig väg genom hindret och anläggs i själva vattendraget. Detta till skillnad mot omlöp som anläggs runt hindret utanför det befintliga vattendraget. Inlöpet kan designas så att det tar en given mängd vatten vid olika vattenföring. Inlöp är lämpligt när det är svårt att ta i anspråk ytterligare mark kring hindret. I och med att det anläggs i vattendraget och ges en naturlig botten är det lätt för vandrande djur att hitta det. Även spridning av växter nedströms underlättas. Troligen är inlöp effektivare för passage än t.ex. omlöp, men här saknas idag forskning. Dock är inlöp dyra och svåra att anlägga. Det råder också osäkerhet om underhållsbehovet och hållbarheten. Den spontade eller gjutna skiljeväggen mot vattendraget (Figur 5) måste göras mycket stabil. Är det mjuka sediment kan en spontning vara tillfyllest, medan gjutning måste till vid grövre sediment eller bergklackar. Olika typer av stålspont kan beställas t.ex. från eller . Ett problem med inlöp kan vara den starka erosion som kan uppstå på stränderna vid högvatten då vattenströmmen styrs över spontningen mot stranden (Figur 5). Erosionssäkringen av stränderna måste vara mycket kraftigt tilltagen. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 5. Hemsjö övre fiskväg anlagd som ett inlöp parallellt med Mörrumsån. Stålspont har körts ned i bottnen, s.k. Larssenspont som används i hamnar. Inlöpet fungerar också som extra utlopp vid högflöden då vattnet spiller över skiljeväggen. Observera att vattenföring vid låg- och normalvatten säkerställts med utskov, som syns i inlöpets övre del. Konstruktör: Mats Hebrand. Plats: 624586-143170, karta 3 E NO. Foto: Arne Johlander. omlöp Omlöp är naturlika passager som anläggs runt hindret. Öring och andra starka simmare kan passera omlöp med 3-9% lutning utan problem om skyddande ståndstenar finns som skapar läområden. Generellt brukar dock 2 % lutning anges som högsta lämpliga lutning för alla fiskarter och storlekar för korta omlöp (
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?