Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag I vattendrag kan utläggning av död ved komma i konflikt med kanot- och annat båtliv. Det finns flera fall där kanotuthyrare eller kommuner velat rensa undan död ved. Försiktig rensning, bortsågning av grenar som kan orsaka brötbildning och förankring av den döda veden kan rekommenderas på känsliga avsnitt och i kanotleder. Enstaka träd som fallit i vattnet bör ligga kvar, speciellt om de har ett rotsystem som förankrar dem, dvs. om risken för neddrift är ringa. Ligger trädet riktat snett eller helt nedströms är risken för problem ringa och trädet ska vara kvar. Träd som faller vinkelrätt mot vattendraget och börjat samla på sig mindre vedrester och grenar kan rensas undan om risk finns för negativ påverkan på fastigheter, installationer eller kulturmiljövärden. Föreligger inte sådan risk ska trädet ligga kvar, eventuellt efter att ha vinklats nedströms (se Figur 5). Använd helst handkraft eller vinschning om trädet ska vinklas eller lyftas ut, det ger minst bottenskador och grumlingar. Det är på sin plats att inse att död ved i vattnen kommer att uppfattas som ett störande moment, skräp, av markägare, skogsfolk och sportfiskare. Om vi skulle återföra de naturliga mängderna skulle protesterna bli stora. Istället för att gå från ingen död ved till naturliga bröten kan det vara lämpligt att restaurera till ”nödvändiga nivåer” och sedan successivt låta naturen ha sin gång. En obrukad kantzon kommer på sikt att vänja oss människor vid de naturliga förhållandena. 5.4.7 Förväntade och erhållna resultat Ett flertal projekt med utplacering av död ved i vattendrag har följts vetenskapligt, speciellt i Nordamerika. Generellt har man noterat signifikanta förändringar av erosionsmönster, med t.ex. flera och djupare höljor (Crispin m.fl. 1993, Hilderbrand m.fl. 1997, Zika & Peter 2002, Brooks m.fl. 2004) samt kvarhållandet av finare partiklar och organiskt material (ex. Trotter 1990, Wallace m.fl. 1995). Mer höljor betyder i regel en större vinteröverlevnad för laxfiskar och att större fisk gynnas relativt yngre (Quinn & kapitel 5 66 Peterson 1996, Harvey m.fl. 1999). Som en följd av dessa förändringar har man oftast noterat en ökning av mängden laxfiskar, framför allt åldersstadier äldre än årsungar (Roni & Quinn 2001), men även t.ex. nejonögon har gynnats (Roni 2003). Däremot finns det flera arter som verkar indifferenta till utplacering av död ved, t.ex. spigg och simpor (op. cit.). Det verkar som de arter som främst gynnas är de som lever exponerat i strömmande partier eller nedgrävda i finare bottensubstrat som ansamlas av den döda veden, medan en del sjölevande frisimmande fisk verkar missgynnas (Tabell 1). Död ved och ris, i form av s.k. vasar på relativt grunt vatten (1–3 m), har länge varit en fiskevårdsåtgärd som syftat till att ansamla fisk för att underlätta fiske i sjöar (ex. Tugend m.fl. 2002). Få studier har visat att detta har betydelse för produktionen eller artdiversiteten, men utplacering av större dimensioner av död ved i strandzonen har visat sig ha positiva effekter på fiskfaunans täthet och för vissa arter (Roni m.fl. 2005). Polska studier antyder att arter som gös kan gynnas genom ökat skydd mot predatorer som gädda (Lapinska m.fl. 2001). Troligen är den viktigaste funktionen av död ved i sjöar just denna att ge ett skyddat habitat för ung fisk. I sjöar med utarmad och ensartad strandzon kan alltså död ved ha betydelse för rekryteringen av fisk. För bottenfauna finns det färre studier. Ofta har dessa visat små eller inga förändringar i täthet och artdiversitet i vattendrag (Roni m.fl. 2005). Vissa studier har dock visat på en ökad förekomst av bottendjur (Gerhard & Reich 2000), t.ex. har ökad mängd höljor visat sig vara gynnsamt för dagsländor, medan andra grupper missgynnats (Hilderbrand m.fl. 1997). Det finns också andra studier som visat att tillförsel av död ved givit förändringar av sammansättningen av bottenfaunan, men inga skillnader i total täthet/biomassa (ex. Wallace m.fl. 1995). Det är rimligt att anta att fiskar är mer beroende av större fysiska strukturer än bottendjur, där många arter lever mellan och i bottensubstratet. Om fisk ökar utan att bottenfaunan nämnvärt förändras antyder detta också att fisken var begränsad av just habitatet och inte födounderlaget.
5.4.8 Varaktighet & kostnader Om död ved placeras helt nedsänkt i vattnet kommer det att hålla länge. Utsätts veden för återkommande torrperioder går nedbrytningen mycket fortare. Räkna med en varaktighet på minst 20 år för lövträd, säkerligen längre. För barrträd är hållbarheten nästan dubbelt så stor. Brötbildningar brukar kunna finnas kvar 10–70 år beroende på trädslag och vattennivåvariationer. Trösklar uppbyggda av tvärliggande stockar tycks vara strukturer som har lång hållbarhet. Roni m.fl. (2005) visar i en genomgång av publicerade studier att 33–100 % av trösklarna fanns kvar 5–60 år efter utläggning. Även andra strukturer och brötbildningar tycks kunna ligga kvar i minst 5-20 år. I de fall de inte ligger kvar är det i regel för att man använt feldimensionerade strukturer eller inte förstått de hydromorfologiska processerna i vattendraget. Kostnaderna för utläggning av död ved är låga om veden kan tas i närområdet (ej i kantzonen). Läggs veden ut manuellt så kan man räkna med att två personer hinner 200–400 m på en timme, om materialet finns framkört på plats. Framkörning av veden kan lämpligen ske ett halvår innan åtgärderna vid tjälade förhållanden. En grov skattning är att kostnaden per km, med maskinell transport (t.ex. skotare) av död ved max 100 m ut till vattnet och utläggning för hand och med skotare/ grävmaskin, uppgår till ca 15 000 SEK (två personer + förare med maskin). Sedan tillkommer kostnaden för träden. I svårtillgängliga lägen kan det vara nödvändigt att dra fram död ved vintertid med hjälp av skoter eller andra lätta maskiner, alternativt helikopter. Det senare alternativet har givit kostnader i storleksordningen 14 000–35 000 SEK per 100 m vid utläggning av hela träd (med rotsystem) i amerikanska studier (då ingår inköp av träden). <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5.4.9 källor och underlag Angelstam, P., Mikusinski, G. & Fridman, J. 2004. Natural forest remnants and transport infrastructure – does history matter for biodiversity conservation planning? Ecological Bulletins 51: 149-162. Beechie, T. E., and Bolton, S. 1999. An approach to restoring salmonid habitatforming processes in Pacific Northwest watersheds. Fisheries 24: 6-15. Bergquist, B., 1999. Påverkan och skyddszoner vid vattendrag i skogs- och jordbrukslandskapet. Fiskeriverket Rapport 1999:3, 118 s. Bilby, R.E. 1988. Interactions between aquatic and terrestrial system. Univ. of Washington, Contribution 59. Bilby, R. E. & Ward, J. W. 1989. Changes in characteristics and function of woody debris with increasing size of streams in western Washington. Trans. Am. Fish. Soc. 118: 368-378. Brooks, A.P., Geherke, P.C., Jansen, J.D. & T.B. Abbe, 2004. Experimental reintroduction of woody debris on the Williams River, NSW: Geomorphic and ecological responses. River. Res. Appl. 20(5):513-536. Crispin, V., House, R. & D. Roberts, 1993. Changes in instream habitat, large woody debris, and salmon habitat after the restructuring of a coastal stream. N. Am. J. Fish. Manage. 43:96-102. Dahlström, N., 2005. Function and dynamics of woody debris in boreal forest streams. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå, 28 s. Dahlström, N. & C. Nilsson, 2004. Influence of woody debris on channel structure in old growth and managed forest streams in Central Sweden. Env. Management vol. 33(2):376-384. Dahlström, N., Jönsson, K. & C. Nilsson, 2005. Long-term dynamics of large woody debris in a managed boreal forest stream. Forest ecol. and management 210:363-373. 67 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?