Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag på det naturliga sättet. Olika markägare och -nyttjanden kan göra det omöjligt att genomföra karbonkopian. 2. Att använda opåverkade avsnitt i vattendrag från samma region som modeller för den nya fåran. Man kan använda modellfårans bredd, djup, lutning och substratstorlek i det nya objektet. Detta har stor sannolikhet att lyckas i mindre objekt, kanske ett kort parti, och där modellsträckorna ligger i relativt nära anslutning till den nya fåran. 3. Modellering utifrån hydrologi och geomorfologi. Nackdelen här är att vi har ringa nationell erfarenhet. Sådana modeller brukar bara beskriva antingen bräddfullt tillstånd eller medelvattenföring, dessutom representeras sedimentet i regel bara av en medelpartikelstorlek. De modeller som finns är inte utvecklade för svenska förhållanden och har stora osäkerhetsintervall. En förutsättning brukar vara att vattendragets form bara bestäms av en eller två variabler (läs mer i ex. ”The federal interagency stream restoration group” 2001). Vidare gäller modellerna enbart alluviala vattendrag med lera, sand eller möjligen grus som dominerande substrat. kapitel 5 192 Bland de datormodeller som används internationellt kan nämnas HEC-6 och TABS-2 som är fritt tillgängliga, men avser amerikanska förhållanden och enheter. Kommersiellt finns t.ex. Meander och Charima (läs mer i ex. ”The federal interagency stream restoration group 2001”). Arbetsgången när man ska anlägga en ny vattenfåra med modellering bör vara: 1. Beskrivning av nuvarande geologiska och hydrologiska processer i området 2. Önskad ny form och läge planeras i landskapet. 3. Beräkning av hydrologiska konsekvenser utifrån förändrad lutning och form. 4. Beräkning av lämpligt bottensubstrat utgående från högflödessituationer. 5. Beräkning av förväntad stabilitet hos den nya fåran. Tänk på att den nya fåran vanligtvis ska ligga högre än den gamla fåran och vara smalare. Figur 13. Planläggning av ny meanderbåge i en rätad sträcka. En del av den gamla fåran lämnas kvar som bakvatten efterliknande en korvsjö. Genom att låta strandbrinken vara lägre uppströms bakvattnet kan högflöden strömma in. Redrawn with kind permission from the River Restoration Centre, UK, 2006.
Detta är riskfyllda projekt i områden där vattendraget inte kan tolereras vandra utanför sin nuvarande fåra och åplan. Här måste hydrologisk, geomorfologisk och ekologisk expertis anlitas. Ytterst få projekt har genomförts hittills i Sverige för att återskapa jordbruksvattendrags slingriga lopp genom att gräva en ny fåra. Det största hittills är Klingavälsån i Lunds kommun där 2,5 km restaurerats, samt en sträcka av Smedjeån i södra Halland. Det finns inte möjlighet att gå närmare in på detta här. Vi hänvisar intresserade till de manualer som redovisats inledningsvis. I mindre vattendrag kan man, istället för att överdriva designen, helt enkelt gräva en ny V-formad fåra och sedan låta vattnet själv detaljutforma den nya bottnen. Så skedde till exempel i Yardley Brook, England, där en 100 m lång ny fåra med 2–3 m bredd etablerades i jordbruksmark (se River Restoration Centre; Internet 2006). Efter ett år hade fåran naturaliserats, vilket dock är osedvanligt snabbt. Normalt kan det ta 8–10 år (Rutherford m.fl. 2000). Projekt kan ibland inskränka sig till att omfatta endast en meanderfåra (Figur 13). Detta kan vara lämpligt när man inte har möjlighet att arbeta med hela vattendraget, eller när man vill prova fram lämpligt tillvägagångssätt och utformning. Normalt kan man i områden med lerjordar förlita sig på att bottnarna förmår hålla vatten. I sandigare områden eller där det finns andra genomsläppliga jordar kan det vara nödvändigt att lägga ett lager lera som ett vattenhållande skikt (30 cm) i bottnen på den nya fåran. Exempel på genomförda projekt Som ett exempel kan nämnas Rind å i Danmark som har återmeandrats. Den rätade ån var 1 800 m. Efter att meandrar byggts blev den 550 m längre. Förutom nya meandrar har lekgrus lagts ut (145 m3 ). Lutningen på sträckningen har ändrats från 0,065 till 0,055 %. Bredden har samtidigt minskats från ca 11 m till 9 m för att bibehålla strömhastigheten. Utmed stränderna har 35 000 m3 jordmassor planats av för att få ett lägre åplan (Hansen 1996). Från Danmark finns flera andra projekt redovisade (ex Hansen 1996). En katalog och presenta- <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag tion över lyckade restaureringar i Danmark finns i Hansen (1996) och från England kan uppgifter erhållas via River Restoration Centre (). Projektet Klingavälsån beskrivs av Lunds tekniska förvaltning (hemsida ; se ex Olsson 2002). Kostnaden för projektet åren 1998-2001 var 2,7 miljoner SEK. Då ingick omgrävning av 2,5 km, anläggande av en stor fångdamm, fiskväg, igenfyllning av den kanaliserade fåran, restaurering av översilningssystem, stängsling av betesmark m.m. Amerikanska erfarenheter visar att restaureringsprojekt som syftat till att rekonstruera fåran ofta skapar ett stabilt, enkelfårigt och meandrande lopp, dvs. trots en förbättring alltjämt ett onaturligt tillstånd (Malm Renöfält m.fl. 2006). Detta främst eftersom man inte ger vattnet det utrymme som krävs i landskapet, framför allt på grund av bebyggelse och jordbruksmark. Därmed tenderar man att skapa ett stillsamt vattendrag utan dynamik. Utan översvämningar och aktiva processer för att skapa ny fåra kommer vattendraget inte att nå god ekologisk status. kompletterande åtgärder Det är väsentligt att alla projekt som syftar till att återskapa meandrande lopp också syftar till att återskapa åplanet. Se till att högflöden kan komma utanför den vanliga fåran. Ge vattnet plats i landskapet! Fördelarna med detta framgår av avsnittet om våtmarker (Avsnitt 5.2). Om det finns artificiella vallar runt vattendraget på grund av rensningsarbeten kan det vara bra att bryta dessa vallar på lämpliga ställen så att översvämning kan ske in i åplanet. Ibland önskar man att detta överspolade vatten fångas bakom vallarna för att skapa nya våtmarker, ibland kan det vara lämpligt att skapa nya brott i vallarna för att tillåta vattnet att åter hamna i åfåran (Avsnitt 5.2.7). Generellt är utläggning av ”lekgrus” en vanlig åtgärd vid meandring av vattendrag. Dels skapar det naturliga lekplatser för flera djur, dessutom är grusbankar ofta en naturlig del av habitatet mellan meanderbågarna (se Figur 1 i Avsnitt 5.11). Utläggning av lekgrus berörs i Avsnitt 5.11. Lägger man ut en grusbank som ”sticker 193 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?