Ekologisk

Ekologisk restaurering av vattendrag
kulturmiljövärden
Det är viktigt att tänka på att bevara det
öppna jordbrukslandskapet och att bevara
landskapsbilden. För att gynna t.ex. änder
och vadarfåglar är det inte alltid nödvändigt
att plantera träd och buskar utmed
vattendraget, speciellt inte om det är smala
vattendrag som skuggas av höga strandbrinkar.
Öppna obrukade kantzoner ger
dock inte alla fördelar som beskogade kantzoner,
t.ex. blir det mindre beskuggning och
tillförsel av död ved. I Tyskland har man
arbetat med att beskugga jordbruksvattendrag
med trädplantering och på så sätt
sluppit att vattendragen växer igen (jämför
Figur 2). Beskuggning är således lämpligt
när man vill skydda värdefulla vatten så
att de ej behöver dikesrensas. Försök i
Himleån i Halland har också visat att detta
fungerar i svenska förhållanden. Det är
viktigt att anlägga fler demonstrationsprojekt
för att visa på nyttan med beskuggade
kantzoner. Kan dikesrensningar undvikas
genom denna åtgärd är mycket vunnet.
arbetsgång
Arbetsgång vid avsättning och etablering
av kantzoner:
• inventering och beskrivning av rådande
förhållanden
• klassificering av markförhållanden
• klassificering av naturvärde, kulturmiljövärden
och vattendragstyp
• ekologisk landskapsplanering avrinningsområdesvis
• identifiering av markägare och kontakter
• naturvårdsavtal, inlösen av mark eller
frivilliga åtaganden
• genomförande av åtgärder
• skötsel av avsatta kantzoner
• uppföljning.
De åtgärder som krävs, naturlig utveckling,
skötsel eller plantering av ny kantzon,
måste förankras hos markägare och lokalboende.
Många markägare åtar sig frivilligt
att låta kantzoner få utvecklas. I vissa fall
blir det dock så omfattande och kostsamma
åtgärder att det kan behöva upprättas
ett naturvårds-/nyttjanderättsavtal (se
Kapitel 4).
kapitel 5
42
Figur 7. Räcker verkligen denna kantzon med tanke på
den sluttande branten ned mot sjön? För en markägare
blir det stora värden som inte brukas om inte timret får
skördas. Observera att hygget skötts bra utan körskador
och med lämnade högstubbar och dungar på fuktiga
ställen. Gävleborgs län år 2006.
Figur 8. Ett äldre hygge hela vägen ned mot sjön i
samma område som Figur 7. Gävleborgs län år 2006.
Om det är bara denna smala remsa som saknar kantzon/
skyddszon blir påverkan förmodligen liten, men inte om
större och bredare hyggesytor tas upp intill sjön.
Figur 9. Kantzon kring en bäck mindre än 1 meter bred
i Västerbotten. Med så sluttande omgivningar är denna
kantzon inte nog för att ta hand om sediment. Den ger
dessutom ringa skugga till bäcken som rinner i mitten av
trädbården då man inte gjort zonen bredare på sydsidan.
Några positiva effekter på områdets mikroklimat lär inte
heller finnas. Undersökningar pågår för att utreda den
vattenkemiska effekten av denna skyddszon.