Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
5.6.4 Miljöanpassade<br />
lågvattenflöden nedom<br />
kraftverksanläggningar<br />
Lagrum<br />
Ett minimiflöde är det minsta vattenflödet<br />
förbi eller genom ett kraftverk eller en regleringsdamm.<br />
Kraftproducenten är enligt<br />
MB skyldig att vid omprövning av tillståndet<br />
för vattenkraft utan ersättning tåla att<br />
vatten motsvarande mellan 5 % och 20 %<br />
av produktionsvärdet släpps förbi eller<br />
igenom kraftverket till förmån för fiskeeller<br />
naturvårdsintresset. De hittills gjorda<br />
omprövningarna har emellertid utmynnat i<br />
en praxis om 5 %. Detta gäller dock endast<br />
om det går att påvisa att det finns sådana<br />
naturvärden att detta krävs. Ofta finns<br />
emellertid behov av att långt mer än 5 % av<br />
vattenföringen släpps för miljövården. Allt<br />
överskjutande de 5 % får i så fall lösas in av<br />
staten eller annan intressent. Vattenföring<br />
utöver dessa 5 % har på detta sätt lösts in<br />
i Mörrumsån och Gullspångsälven. Det är<br />
inte realistiskt att förvänta sig att samhället<br />
kan gå in med medel för sådan inlösen<br />
annat än i speciellt skyddsvärda vattendrag.<br />
I MB har det införts en anmälningsplikt,<br />
som komplement till tillståndsplikten.<br />
Bortledande av vatten av högst 600 kubikmeter<br />
ytvatten per dygn från ett vattendrag,<br />
dock högst 100 000 kubikmeter per år<br />
behöver enbart anmälas till länsstyrelsen.<br />
Dygnsvärdet innebär en bortledning av<br />
7 l/s, vilket kan innebära mycket för små<br />
vattendrag i regnfattiga områden. Speciellt<br />
om det finns flera bevattningsföretag utmed<br />
vattendraget kan vattenföringen helt förbrukas.<br />
Här föreslås därför att i vattendrag med<br />
höga naturvärden och liten vattenföring<br />
under sommarmånaderna kan anmälningslistan<br />
inte kan tillämpas och således måste<br />
verksamhetsutövarna söka tillstånd från<br />
miljödomstolen alternativt ordna sin vattenförsörjning<br />
på annat sätt än från dessa<br />
vattendrag. Länsstyrelsen har enligt den<br />
nya anmälningsplikten en möjlighet att<br />
förelägga verksamhetsutövaren att vidta<br />
försiktighetsmått eller söka tillstånd för<br />
kapitel 5<br />
94<br />
verksamheten enligt 11 kap. 9§ miljöbalken.<br />
Sammantaget innebär detta att det<br />
är upp till de enskilda länsstyrelserna att<br />
arbeta aktivt för att samordna bevattningsuttagen<br />
till rimliga nivåer.<br />
Vi fördjupar oss här inte i lagrum med<br />
mera för vattenverksamhet eller omprövning<br />
av givna tillstånd. För de intresserade<br />
hänvisas dels till Kapitel 3, dels till ”Tillsyn<br />
över vattenverksamhet”, Strömberg 2000<br />
resp ”Omprövning av vattenverksamhet”,<br />
Naturvårdsverket 2007. Det kan dock konstateras<br />
att krav på minimitappning oftast<br />
saknas.<br />
Lågvattenföringen anses ofta vara det<br />
som begränsar flora och fauna i våra vattendrag<br />
och det råder delade meningar om<br />
hur stor den behöver vara för att upprätthålla<br />
ett fungerande ekosystem. Naturskyddsföreningen<br />
har för sin miljömärkning<br />
av el istället sagt att minimivattenföringen<br />
skall motsvara normal lågvattenföring,<br />
därmed ca 5–20 % av medelvattenföringen<br />
beroende på plats. Visserligen ger detta<br />
högre vattenflöden än enligt miljöbalken,<br />
men fortfarande ett väldigt statiskt flöde.<br />
Dagens lagrum och praxis vid tillämpning<br />
ger mycket litet utrymme för god ekologisk<br />
status i vattendrag med reglerad vattenföring.<br />
EU:s Ramdirektiv för vatten är infört<br />
i svensk lagstiftning och innebär att det<br />
krävs omfattande åtgärder för att uppnå<br />
de miljökvalitetsnormer som sätts upp för<br />
varje vattenförekomst. De åtgärder som<br />
behövs fastställs i ett åtgärdsprogram per<br />
vattendistrikt och kan exempelvis bestå av<br />
anläggande av faunapassager, förändrad<br />
minimitappning och restaurering av biotoper.<br />
Vi kan här konstatera att det idag inte<br />
finns fördjupad kunskap om miljöanpassade<br />
flöden i Sverige, och att ingen utveckling<br />
skett (Svensson 2004). Incitament för ett<br />
nationellt arbete finns dock (Renöfält och<br />
Nilsson 2005) och i maj år 2007 etablerades<br />
ett nätverk för utveckling av miljöanpassade<br />
flöden vid Swedish Water House. Läs<br />
mer på samt<br />
.