Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sidoskydd som minskar risken för erosion<br />
runt muren. Sidoskydden bör nå till normal<br />
terrängnivå runt våtmarken och lämpligen<br />
kunna förankras 1,5–2 m i omgivande<br />
mark. Betongmuren kan kläs in i mer<br />
komplicerade och stabila system med natur-<br />
eller sprängsten (Figur 9, 10).<br />
Observera att stor kraft från vattnet<br />
kommer på denna konstruktion. Den måste<br />
förankras väl i marken och erosionssäkras.<br />
Ofta behöver man också täta runt utloppet<br />
med geomembran. Nivån på tröskeln bör<br />
bestämmas genom avvägning. Ofta tvingas<br />
man justera efter en tids utprovning.<br />
utlopp och reglering av vattennivån<br />
Utloppet ur dammen utformas i regel som<br />
en tröskel (möjlighet till reglering saknas,<br />
ex. Figur 9 och 10) eller mer komplicerade<br />
system som tillåter reglering av vattennivån<br />
och eventuell tömning av dammen.<br />
Tröskelns utformning beror av flera faktorer,<br />
bl.a. om faunapassage ska möjliggöras,<br />
om dammen ska kunna tömmas, estetiska<br />
hänsyn m.m. Nackdelen med att inte kunna<br />
reglera vattennivån är att våtmarker kan<br />
växa igen mer än önskvärt. Att tillfälligt<br />
kunna torrlägga dammen kan vara bra för<br />
att minska vegetationen. Dessutom kan det<br />
vara lämpligt att reglera vattennivån för<br />
att efterlikna naturliga förhållanden, t.ex.<br />
för att gynna vadarfågel. Vid anläggandet<br />
av viltvatten anses möjligheten att kunna<br />
tömma dammen helt vara en förutsättning<br />
för skötseln, som syftar till att med en återkommande<br />
störning i form av torrläggning<br />
få en hög insektsproduktion (Andersson<br />
m.fl. 1996).<br />
En munk, dvs. en brunn med brädsättar,<br />
gör att vattennivån kan regleras genom<br />
att man sätter in/plockar ut lämpligt antal<br />
brädor (Figur 11). Sådan reglering behövs<br />
endast om dammen ska kunna tömmas<br />
eller vattennivån regleras under säsongen.<br />
Ofta är det svårt att få sättarna täta. Helst<br />
bör de vara av kärnfuru och gärna v-spontade<br />
så att det passar in i varandra. Viktigt<br />
är också att den fals som håller sättarna<br />
utformas tät. I nödfall kan man tvingas<br />
hälla sågspån i intagsbrunnen för att täta<br />
sättarna. Vattenintaget sker ofta relativt<br />
lågt i våtmarken/dammen, dock ej så lågt<br />
att intaget riskerar att sedimentera igen.<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Bredden på utloppet kan dimensioneras<br />
utgående från förväntad största tillrinning.<br />
Korrekta uppgifter om förväntade flöden<br />
bör inhämtas från SMHI för att säkerställa<br />
att konstruktionerna dimensioneras<br />
korrekt. SMHI har tagit fram värden för<br />
högsta 100-årsavrinning för stora delar av<br />
Sverige. Utifrån dessa data och storleken<br />
på avrinningsområdet uppströms kan den<br />
högsta vattenföringen beräknas. Tyvärr<br />
är det inte möjligt att använda dessa data<br />
i denna manual. Som en grov tumregel<br />
kan man anta att den största avrinningen<br />
(normalt mätt i liter per sekund och hektar)<br />
under en femtioårsperiod överstiger medelavrinningen<br />
25 gånger i små avrinningsområden<br />
utan sjöar uppströms. Har man<br />
en medelavrinning på 10 l/s × km2 (0,1 l/s ×<br />
ha-1 ) i ett avrinningsområde som är 50 hektar<br />
kan man således räkna med en maximal<br />
tillrinning på 0,1 × 50 × 25 = 125 l/s.<br />
Själva dämmet bör dimensioneras<br />
utifrån maxvattenföringen, mätt som m3 /s<br />
(Vedum m.fl. 2004):<br />
Bredd (m) = 2 × Maxvattenföringen<br />
Beräknas den maximala vattenföringen<br />
uppgå till 0,125 m 3 /s så bör dämmet således<br />
vara 0,25 m brett. Då kan man förvänta sig<br />
att vattennivån befinner sig ca 40–50 cm<br />
över dämmet vid högsta flöde. Görs dämmet<br />
för litet kommer det ofta att översvämmas<br />
med risk för erosion.<br />
Eftersträvas ett visst flöde över dämmet<br />
vid varierande vattenföring bör det dessutom<br />
ha ett v-format utlopp. För att tillåta<br />
fiskar att passera bör också ett v-format<br />
utlopp används och en naturlig övergång<br />
från dammen ut i vattendraget, dvs. utan<br />
fritt fall.<br />
Enkla konstruktioner som möjliggör reglering<br />
framgår av Figur 12 och 13. I princip<br />
kan sägas att ju enklare, desto mindre<br />
tillsyn, desto bättre. Att helt enkelt göra<br />
automatisk dränering i form av rör, som vid<br />
behov kan regleras är en enkel åtgärd. Så<br />
kallade överfallsbrunnar har en stor överfallskant<br />
(för diametern 1 m blir kanten<br />
3,14 m). Detta gör att vattenståndsvariationerna<br />
blir mindre. Överfallsrör av plast har<br />
en fördel då de ofta kan göras täta. Överfallsrör<br />
kan också konstrueras av betongringar,<br />
men då tillkommer problemet med<br />
tätning mellan ringarna.<br />
19 kapitel 5