Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag anpassa på grund av risken för överbetning och erosion. Många vattendrag i jordbrukslandskapet har idag förhöjd erosion på grund av betning. Internationellt är den vanligaste åtgärden vid restaurering av kantzoner att stängsla ute betande boskap (Roni m.fl. 2005). Idag kan man få bidrag för att anlägga en skyddszon på minst 6 m bredd utmed vattendraget i jordbruksmark. Dessa skyddszoner måste hållas öppna i Sverige. De är därmed inget mångformigt habitat för djur, men fyller i alla fall en funktion som filter mot närsalter och sediment. I t.ex. Finland tillåter man också viss beväxning med buskar och träd i områden där marken behöver stabiliseras. Plantering av buskar och träd I de lägen där beskuggning krävs för att hindra igenväxning ska man etablera träd. Då endast en begränsad insats är möjlig bör kantzonen läggas så att den skuggar vattendraget, dvs. främst på södersidan. Inte bara träd behövs utan även mer buskartade växter. Klibbal, gråal, glasbjörk och viden (Salix) är vanliga nära vattendraget (ovan lågvattenzonen) i stora delar av landet. De två senare invandrar ofta spontant. Salixarter som t.ex. knäckepil (Salix fragilis) och vitpil (S. alba) bör normalt inte planteras då de har förmåga att sprida sig okontrollerat via avbrutna grenar som rotar sig. Något längre från vattendraget (ovanför högvattenzonen) bör man vid plantering prioritera arter som har svårt att kolonisera spontant, t.ex. lind, hassel, fläder, hägg och hagtorn. Spontan invandring förekommer ofta av alm, asp, ask, sälg och vårtbjörk beroende på klimatzon. Bok, ek och täta granbestånd bör dock undvikas, om de inte är naturligt förekommande, eftersom de skuggar marken mycket och markfloran kan bli svag. Därigenom ökar risken för markerosion. Blad av både bok och ek är samtidigt svåra att bryta ned och kan ackumuleras i stora bankar i vattendrag och sjöar. kapitel 5 50 Beskuggning av vattendrag blir allt viktigare ju längre söderut man kommer i Sverige. I de sydligaste vattendragen utan kantzoner uppnås under perioder av dagar-veckor temperaturer på 24–27 °C, medan temperaturen övriga delen av året bättre passar en mer kallvattenanpassad fauna. Resultatet blir en utarmad fauna. Rekommendationen är därför att minst 2/3 av jordbruksvattendragens yta ska vara beskuggad. I vissa områden har energiskog planterats i kantzonen. Den utgör knappast ett naturligt inslag i landskapsbilden och nyttan vad gäller och stabilisering av marken är inte undersökt, speciellt som skörd sker med maskiner. Däremot kan reduktionen av närsalter vara betydande, men energiskogen kan komma att gödslas och är därmed direkt olämplig utmed ytvatten. Däremot skulle energiskog kunna användas på ett avstånd av ca 10-15 m från ytvatten (beroende på vattennivåvariationerna). Träd ska planteras på hösten eller tidig vår. Ibland kan man på plantskolan skilja mellan barrotsplantor och täckrotsplantor, beroende på om de säljs utan eller med ”kruka”. De senare är ofta att föredra eftersom de brukar klarar en torrperiod efter plantering bättre, men har man möjlighet till tillsyn och bevattning är detta inget problem. När plantorna levereras gäller det att få dem i marken så fort som möjligt. Först skall man kontrollera kvaliteten på materialet. Det bör inte finnas skadade och torra rötter, krona med dubbeltopp, rotsnurr osv. Se till att före leverans ha grävt planteringshål. Börja med att röja en fläck så att plantan sätts i en ruta med bar jord. De första åren är det bra om man kan hålla efter gräs och ogräs som invaderar denna yta. Alternativt används rikligt med täckbark för att förhindra återväxt. Där möjlighet och tid finns kan man gräva upp små träd och buskar på annan plats och använda dem. Då är man ganska säker på att få lokal proveniens. Optimalt ser man ut lämpliga plantor året innan och beskär deras rötter vintertid för att stimulera tillväxt av nya rötter. Lämpligen tar man kontakt med Skogsstyrelsen, en plantskola eller en arborist inför detta arbete.
De första åren är risken för betning från harar och rådjur stor. I speciellt värdefulla objekt kan det kan därför vara nödvändigt att skydda plantorna med växtrör eller plastspiraler. Alternativt räknar man med att återkomma med plantering i jämna intervall de första åren. Under torrperioder bör plantorna inspekteras de första tre-fyra åren. Tänk på att skapa naturliga dungar och inga räta led av plantor. Skapa inga abrupta häckar eller trädridåer eftersom de kan blåsa omkull. Gör istället gradvisa övergångar från låga till höga växter. kostnader Kostnaden för att helt lösa in mark kan för jordbruket skattas till 20 000–70 000 SEK/ ha. Ersättningen för de lantbrukare som ansluter sig till jordbruksstödet är idag 1 000 SEK/ha (mot 3 000 tidigare) vilket alltså inte på långa vägar täcker den förlust det innebär att avstå från spannmålsodling Troligen kan kostnaden bli betydligt lägre om bidrag (ex. i form av naturvårdsavtal, Kapitel 4) enbart utgår för att spara en förstärkt kantzon, dvs. skötsel och hänsyn utöver vad som redan stadgas i lag och föreskrifter. Kostnaderna för trädplantering kan skattas till 10–15 kr per planta (inköp och plantering). Man får ofta ganska stora förluster av plantor (5–25 %) och åtgärden måste i regel upprepas efter 4–5 år när man ser vilka plantor som etablerat sig. Thiel-Nielsen m.fl. (2005) anger en förstagångskostnad på 5,33 kr/m2 baserat på ett plantavstånd av 1,5 m och en förlust av plantor på 10–20 %. Sedan tillkommer då skötsel. De första åren efter plantering bör man rensa bort gräs kring plantorna och vid torka bevattna dem. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Det kan alltså kosta att anlägga en bra kantzon. Men effekten kommer att vara i tiotals, ja, kanske hundratals år. Därmed är detta en restaureringsåtgärd med lång varaktighet och på sikt låg kostnad. En bra kantzon är en förutsättning för ett vatten med hög ekologisk status. När kantzoner etableras eller sköts finns enkla och mycket billiga åtgärder som snabbt kan öka artdiversiteten i området. Ta med i projektplanen att sätta upp holkar för fåglar och fladdermöss eftersom de råder brist på gamla träd med bohål. I gengäld får ni experter på att äta insekter som mygg och knott. Tänk också på allmänhetens möjligheter att njuta av området utan att störa känsliga arter och avsnitt. Kanalisera besökande genom färdiga stigar, picknickbord och gärna informationsskyltar. Det är inte fel att ha med detta i restaureringsinsatsen – en viktig del av restaureringsarbetet är att informera, tillgängliggöra och öka förståelsen och acceptansen av arbetet. 51 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?