Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag De strömsatta grunda lekområdena är viktiga för många fler arter än just öring och lax, exempelvis ligger lekområden för de rödlistade arterna asp (Berglund 2004) och flodnejonöga (Ljunggren 2007) ofta i samma områden. Ett flertal andra fiskarter leker också på liknande substrat, t.ex. harr, id, färna, elritsa, vimma, stäm, lake, grönling, nissöga samt berg- och stensimpa (se Avsnitt 5.11.5). De strömsatta grus- och stenbottnarna är också viktiga för många bottendjur, typiskt dag-, bäck- och nattsländor. 5.11.2 generell metodik Man kan återskapa och restaurera lekområden för laxfisk och andra strömlekande arter genom sex huvudmetoder; 1) Genom att för hand eller maskinellt blotta och rensa det lekgrus som finns begravt under stenpälsen i vattendrag med ensartat substrat och hög vattenhastighet (Palm m.fl. 2006). 2) Genom att för hand rensa ur finpartikulärt material i bottnarna (ex. Shackle m.fl. 1999). 3) Genom att flytta lekgrus inom vattendraget, t.ex. från selområden eller mynningar av mindre vattendrag till nya lekplatser. 4) Genom att placera ut större strukturer som eroderar fram och samlar leksubstrat samtidigt som fina partiklar sköljs undan (ex. House 1996). Typiska sådana strukturer är utläggning av block (Avsnitt 5.9) eller död ved (Avsnitt 5.4). Alternativt ökas vattenhastigheten genom att smala av vattendraget (Avsnitt 5.10) 5) Genom att tillföra lekgrus och stabilisera det på lämpliga platser (ex. Scruton m.fl. 1997). 6) Genom att tillföra lekgrus punktvis och sedan låta vattendraget sprida och fördela materialet. kapitel 5 198 Vilken metod som väljs beror naturligtvis på de naturliga förutsättningarna. Ofta kombineras metoderna 1–3 ovan om leksubstrat finns i vattendraget. Man kan därvid arbeta med att vaska fram och rensa gruset i vattendraget, eller lyfta upp massorna och sålla dem genom ett såll strandnära (ex. Gran 1999). Ska vattendraget även biotopvårdas genom utläggning av block och död ved kan konstruktion av lekområden ske kopplat till detta (4). Saknas leksubstrat helt i vattendraget, och detta anses vara ett onaturligt tillstånd, måste sådant tillföras utifrån (5). Man har i ett antal projekt i USA lagt ut stora strandområden med lämpligt lekgrus på platser utmed vattendrag (s.k. gravel nourishment areas). Sedan är det tänkt att högflöden ska transportera detta grus och fördela till lämpliga ställen (6). Idén är att efterlikna naturliga förhållanden, speciellt i områden där sedimenttransporten störts av dammar. Metoden kan vara kostnadseffektiv, men substratet blir mycket rörligt initialt vilket kommer att ge problem med romdödlighet och bildning av grusbankar med översvämningar som följd. Ännu är metodiken inte tillräckligt utprovad för att kunna rekommenderas. Observera att lekområden inte ensamma tillgodoser öringars eller laxars behov under livet. Som nämnts flera gånger behövs ett komplext habitat med både grunda och djupa områden. Den första sommaren när ungarna etablerar sig i sitt nya habitat krävs ofta grunda svagt strömsatta partier. Laxungar tål något mer strömhastighet är öringungar, men för båda arterna är lämpliga djup ca 0,1–0,4 m med en vattenhastighet på 0,2–0,5 m/s.
5.11.3 Förberedelser Primärt krävs som alltid vid åtgärder goda inventeringar av vattendraget och kantzonen, t.ex. biotopkarteringen (Halldén m.fl. 1997) som återfinns i ”Handboken för miljöövervakning” (). Vid biotopkartering kvantifieras och klassas olika lekområden för laxfisk. Man får därmed ett direkt mått på förekomst och behov av lekområden. Observera att tunnare skikt (
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?