Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

medelvattenföring Medelvattenföring (m (m3/s) 3 /s) <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Ju mer av tillrinningen dammarna kan magasinera, desto större påverkan får de på nedströms morfologi och hydrologi. Dammar som kan magasinera ett års tillrinning eller mer har mycket stor negativ påverkan på ekosystemet (Heinz Center 2002). Minskningen av extrema maxflöden innebär att de processer som vidmakthåller och föryngrar fåran minskar. Dessa högflöden sorterar också om och förflyttar bottensubstrat. Utan sådana flöden stabiliseras fåran, samtidigt som den sedimenterar igen och får mycket bottenvegetation. Normala högflöden som återkommer årligen är viktiga för att knyta ihop vattnet och stranden genom översvämningar. Förändringen sker också inom året eftersom vårfloden hålls inne och utjämnas över året, framför allt för att kunna användas under vintern då energibehovet är stort (Figur 2). Man brukar tala om ”vänd vattenföring” där det mesta vattnet rinner på vintern istället för under vår och sommar. Totalt får dessa förändringar av vattenflödet stora konsekvenser för vattendragets flora, fauna och geomorfologi (läs mer i Avsnitt 5.5). En vattenreglering innebär inte bara att själva vattendraget förändrats, integrerat med vattendraget är dess strandzon som också påverkas starkt (ex. Jansson m.fl. 2000). Extrema högflöden som återkommer med 5–10 års intervall sätter gränsen för träd i strandzonen. Utan en naturlig hydrologisk regim kan den naturliga vegetatio- 140 120 100 80 60 40 20 0 kapitel 5 90 nen i strandzonen inte bevaras (Johansson & Nilsson 2002, Renöfält 2004). Reglerade vatten får en smal och ensartad strandzon. Lågflöden sommartid bestämmer ofta utbredningen av akvatisk vegetation. Låg och utjämnad vattenföring utan extrema högflöden är troligen orsaken till att reglerade älvar har så mycket mossa, löktåg och ibland alger. Ofta kan långa sträckor nedströms kraftverksdammar vara torrlagda, s.k. torrfåror, större delen av året för att vid riktigt höga flöden användas som extra utlopp. De eroderas därvid starkt. Nedströms många kraftverk utsätts vattendraget dessutom för korttidsreglering. I takt med elbehovet (och därmed elprisets) förändringar under dygnet eller veckan ökas eller minskas abrupt vattenföringen. Ibland kan vattenföringen strypas helt, så kallad nolltappning. Detta skapar naturligtvis väldigt stressande förhållanden för djur och växter nedströms. Bottendjursfaunan reduceras i takt med ökad korttidsreglering (Raddum m.fl. 2006). Fiskar riskerar att ibland stranda och ibland spolas bort. Extrema högflöden kan bestämma en populations årsklasstyrka genom att helt enkelt spola bort ungar (Britton m.fl. 2004). Lämpliga habitat växlar ständigt och fiskarna får lägga mycket energi på habitatbyten och mindre fisk blir då lätt offer för predatorer (ex. Kraft 1972). I denna miljö brukar endast ett fåtal arter av så kallade generalister överleva. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Vojmån efter reglering (1948-90) Vojmån före reglering (1909-47) Figur 2. Månadsmedelvattenföringen i Vojmån innan reglering (perioden 1909-1947) och efter reglering (1948-1990). Den kraftiga vårfloden är borta och vattensystemet växer och sedimenterar igen. Data SMHI.
5.6.2 Behovet av naturliga flöden och naturlig flödesregim Mycket av denna manual handlar om livsmiljöer. Sådana skapas inte bara av de fysiska strukturerna utan naturligtvis också av vattnet. Ofta är vattenkvaliteten begränsande, men också vattenkvantiteten och -dynamiken. Den vattentäckta ytan och vattenhastigheten är korrelerade med flödesmängden (Figur 3). Därmed är flödesmängden också proportionell till produktionen av fisk och smådjur i strömmande vatten. I ett flertal kustvattendrag förekommer extremt låg vattenföring på grund av förändringarna i landskapet. Låg vattenföring ger liten areal av strömhabitat. Beståndstätheten av lax och öring i vattendrag på svenska västkusten är därför direkt korrelerad till lågvattenföringen sommartid (Degerman m.fl. 1997). Under de senaste 15 åren har vetenskapen samlat allt fler bevis för att ett vattendrags naturliga flödesregim, mönstret med höga och låga flöden över året och mellan år, har avgörande betydelse för att vattendrags ekologiska status (ex. Poff m.fl. 1997, Saltveit 2006). Den ”naturliga flödesparadigmen” säger att hela skalan av inom- och mellanårsvariation i hydrologiska regimen, med associerade egenskaper som varaktighet, tidpunkt, frekvens och förändringshastighet i flödet, är kritiska för att vidmakthålla den fulla naturliga biologiska mångfalden (ex. Gorbunov 2001). Vissa flöden får fisk att starta vandringar och lek (ex. Slavik & Bartos 2004), andra flödesmönster ger stimuli för viktiga faser i insekters liv, rekrytering av strandvegetation, transport av sediment och erosion. Minst 40% av normal vattenföring vid aktuell tidpunkt anses krävas för att stimulera lax och öring att vandra uppströms (Winstone m.fl. 1985). Cowx & Welcomme (1998) har uttryckt detta som att vandringarna initieras vid 80 l/s och meter vattendragsbredd och kulminerar vid 200 l/s och meter vattendragsbredd. I ett vattendrag med 10 meters bredd skulle detta innebära att en nedre gräns för vandring av lax och öring erhålls vid 0,8 m 3 /s och att vandringen kulminerar vid 2 m 3 /s. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Efter naturliga extrema högflöden sker en föryngring och vitalisering av faunan, och trots att fiskar tillfälligt kan dislokaliseras, har man noterat 5–10 % ökning av fisktäthet och biomassa snart efter sådana flöden i europeiska floder (Lusk m.fl. 2004). Det kan nämnas att utvandrande ungar av laxfisk, s.k. smolt, ofta vandrar vid högflödesperioder, troligen för att snabbare komma till havet och därmed minska risken att bli uppäten på vägen. I vattensystem där dessa högflöden hålls inne, eller kommer vid andra tidpunkter, har smoltutvandringen försvårats. Det går således inte att ändra flödesregimen utan att ekosystemet förändras. Om flödet begränsas i kvantitet, t.ex. vid minimitappning, minskar proportionellt mängden habitat, speciellt strömhabitat, nedströms (Figur 3), dessutom kommer de hydromorfologiska förutsättningarna nedströms att förändras. Ett minskat flöde innebär en snabbare uppvärmning eller avkylning, med andra ord ökar temperatursvängningarna som en ren volymeffekt. Vidare ökar känsligheten för andra störningar som får större effekt vid små flöden, t.ex. försurande tillflöden eller punktvis tillförsel av sediment eller avlopp. Dessa Figur 3. Samband mellan vattenföring (från 0–100 % av naturligt flöde) och medelvattenhastighet resp vattendragets bredd. Figur: Ingemar Näslund, Länsstyrelsen i Jämtlands län. 91 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?