Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 11. Munk, dvs. brunn med brädsättar, för att reglera vattennivån. Brädorna sitter i en fals av u-järn eller gjutna falsar i betongen. Prefabricerade munkar i plast med bräddsättar kan måttbeställas. Figur 13. Överfallsbrunnar av olika typ i anlagda våtmarker, Oset, Örebro kommun. kapitel 5 22 Figur 12. Överfallsbrunn medger en enkel reglering av vattennivån, antingen genom att man successivt byter krage på röret (övre bild) eller genom att röret är flexibelt och kan böjas (nedre bilden). Brunnen kan förses med ett kupolgaller för att förhindra att skräp följer med och fastnar.
• Bestäm eventuellt ett eller flera uppföljbara mål med våtmarken. Bestäm om någon uppföljning ska ske av huruvida våtmarken uppfyller uppställda mål. Om så ska ske, planera uppföljningen. Vanligen finns det krav på uppföljning om våtmarken anläggs med någon form av bidrag, t.ex. från Landsbygdsprogrammet (LBP). • Gör höjdavvägning för att kontrollera topografin, samt mät in ledningar, diken och gränser (se nedan). • Kontrollera med kommun och kraftföretag att inga dagvatten- eller avloppsledningar samt jordkablar eller luftledningar ligger i vägen för tänkta åtgärder. • Ligger den nya våtmarken intill allmän väg eller järnväg ska Vägverket respektive Banverket kontaktas. • Ibland kan en geoteknisk utredning krävas för att bedöma jordarters genomsläpplighet och typ. Vid alla större våtmarker bör en geoteknisk undersökning göras. I små objekt kan man nöja sig med att provgräva på ett antal platser. Jordartskartor finns att tillgå från Sveriges Geologiska Undersökning, men de har i regel för låg upplösning för att kunna användas. • I enstaka fall kan det krävas en hydroteknisk undersökning eller bedömning för att se till att intilliggande fastigheter inte störs av nya våtmarker. • Gör en skiss över planerad utformning. Markera våtmarkens utbredning, slänter, dammaterial, behov av betonggjutning, deponering av schaktmassor, vattendjup, eventuellt öars utseende och läge, konstruktion av täta markskikt samt teknisk beskrivning av in- och utlopp. • Bedöm lämpligt tillvägagångssätt vid etablering, t.ex. maskinellt behov. • Planera även för hur framtida skötsel av våtmarken ska ske, t.ex. muddring, tömning av damm, naturbete. • Planera tillfarter och körväg för maskiner vid anläggning. Kan rutterna läggas på bärig mark och utan att skada träd och -rötter bör det prioriteras. • Bedöm om åtgärden bör utföras vintertid, på frusen mark, eller om markens bärighet behöver ökas med s.k. grävmaskinsmattor. • Upprätta nyttjanderättsavtal med markägare (se Kapitel 4). Lämpligen inskrivs avtalen i Fastighetsregistret eftersom marken kan komma att säljas. Då omfattas den nya ägaren av avtalet. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag • Markera i terrängen tänkt strandlinje och annat av vikt för arbetet, t.ex. ledningar. • Lämna underlag till ett antal entreprenörer för anbud. Sträva efter att få helentreprenad med en ansvarig. Glöm inte att kräva kvalitets- och miljösäkring (se Kapitel 4). • Slutbesiktiga entreprenaden. Eventuellt ihop med länsstyrelsen/kommunen om ekonomiskt stöd erhållits. • Planera alltid för efterarbeten, kanalisering av det rörliga friluftslivet och eventuellt vegetationsetablering. • I speciellt viltvatten kan åtgärder som konstruktion av fågelholkar, flottar och flytande stockar tillkomma. avvägning En höjd- och lägesbestämning av området krävs oftast som underlag för en ritning. Hjälp med avvägning kan man ofta få hos kommunens tekniska kontor, Hushållningssällskapet eller skogsvårdsorganisationen. Ibland kan grävmaskinisten vara behjälplig. Avvägningen sker med olika typer av instrument; optiska eller laser med stöd av GPS. Avvägningen tar stöd i en fixpunkt, dvs. en höjd- och lägesbestämd punkt i närområdet. Ta kontakt med kommunen för att få reda på närbelägna fixpunkter. Från denna fixpunkt kan sedan höjdbestämningen överföras till våtmarksläget. Men avvägning kan ske oberoende av fixpunkt, med så att säga relativa höjdnivåer. Avancerade fältburna totalstationer kan utgående från en höjd- och lägesbestämd fixpunkt snabbt mäta in ett område. Upplösningen bestäms av objektets storlek och områdets komplexitet. Vanligen kan 20–40 m mellan mätpunkter vara tillfyllest för ett bra kartunderlag med höjdnivåer. Överdriv gärna området för mätning så att effekterna av en dämning säkert kan bestämmas. Det är viktigt att mäta in företeelser som ledningar och diken, tillsammans med saker som hjälper till med orientering på kartan, t.ex. ägogränser, gränser mot annat markutnyttjande (t.ex. skog) och vägar. Ritningar kan göras för hand, men hellre med CAD- eller GIS-program. Gör lämpligen ritningen i skala 1:100, eller anpassat till det aktuella objektet. 23 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?