Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Design & byggnation 1. Anbud på byggnation, glöm inte att kräva kvalitets- och miljösäkring (Kapitel 4). 2. Begär i anbud utformning anpassad till platsen och vattentillgång med teknisk beskrivning och principskiss. Sträva efter enklaste och mest naturliga utformningen. Material och markarbeten för konstruktionen ska anges m.m. 3. Designen ska eventuellt omfatta uppgift om förväntat flödes-, vattenhastighets- och djupintervall i passagen i registret från MLQ till MHQ. 4. Designen kan eventuellt omfatta styrning av fisk och andra djur till in- och utlopp. 5. Designen ska omfatta behov av och konstruktion av viloområden. 6. Vid behov ska konstruktionen utformas så att tillsyn och skötsel underlättas. 7. Hur klarar konstruktionen extremflöden? 8. Ange maskinellt behov, upplag och körvägar. 9. Tillse att samarbete sker mellan konstruktör och byggare om de är olika personer. 10. Slutbesiktning ska ske, där man bland annat beaktar att konstruktionen är så slät att fisk inte skadas vid passage, om byggnation motsvarat design, om design uppfyller utlovade flöden och vattenhastigheter. 11. Upprättande av skötselinstruktion, installation av peglar. Kostnader för en fiskväg är mycket svåra att uppskatta beroende på de lokala förutsättningarna, speciellt byggplatsens åtkomlighet, hänsyn till andra intressen, markbärighet spelar stor roll. Gjuts till exempel ett utskov på plats blir det mycket dyrt. Länsstyrelsen i Jönköping har en databas över restaurerings- och fiskevårdsåtgärder (Åtgärdsdatabasen). Ur denna samt med vissa kompletteringar har vissa generella riktlinjer tagits fram. Projekte- kapitel 5 130 ringskostnaden kan skattas utgöra 10–15 % av totalbeloppet. Utrivningar av mindre dammar kostade i median 100 000 SEK per fallhöjdsmeter (fm). Utav de åtta utrivningarna som data förelåg för hamnade 50 % i intervallet 62 000–229 000 SEK /fm. Omlöp kostade i median 200 000 SEK/fm. Inom 120 000–236 000 SEK/fm hamnade 50 % av objekten (n = 16). Enkla fiskvägar där man med ett utskov eller med handkraft kunnat tröskla upp nedströms nivåer beräknades till ett medianpris av 11 000 SEK /fm (4 000–21 000 SEK/fm innefattar 50 % av objekten; n = 11). För tekniska lösningar, dvs. tekniska fiskvägar, förelåg ett mindre dataunderlag. Mediankostnaden var för de sex objekten 132 000 SEK/fm (66 000–320 000 SEK/fm). I detta ingår då inte kostnad för att få vatten i fiskvägen eller t.ex. inlösen av fallrätt. 5.7.7 Funktionskontroll I princip finns bara undersökningar genomförda för fiskars passage genom de olika typerna av konstruktioner, andra djurgrupper har försummats. Vid olika undersökningar konstateras i hög grad att fiskvägar för uppströmsvandring ej fungerar tillfredsställande. Norska studier har visat att ca hälften av fiskvägar haft dålig funktion (Direktoratet for Naturforvaltning 1990). Svenska studier har visat på resultat i samma storleksordning. Johlander & Sjöstrand (1993) inventerade 65 fiskvägar i sydöstra Sverige och fann att för de 47 fiskvägar som uppgifter förelåg från så ansågs 44 % fungera förhållandevis bra. Andersson (2005) studerade 76 fiskvägar i Västra Götalands län. Av de fiskvägar som besöktes fungerade 53 % tillfredsställande. Observera då att man i regel bara bedömer möjligheten för lax och stor öring att passera. Möjligheten för unga fiskar eller arter som är dåliga vandrare, t.ex. sik, tas inte i beaktning. När det gäller fiskvägar för nedströmsvandring är resultaten lika beklämmande. Schibli (2002) fann vid en inventering av s.k. smolt- och beseledare (utvandringsväg för utlekt laxfisk) att hälften inte fungerade nöjaktigt. Främsta orsaken var att de ej var i funktion eller hade för lite vatten.
Beroende på typen av fiskväg varierar tillsynsbehovet. Norska undersökningar visade att hälften av de fiskvägar som inte fungerade gjorde det på grund av brist på underhåll (Direktoratet for Naturforvaltning 1990). Schibli (2002) anger tillsynsbehovet till ca 0,4 persondagar per fiskväg och år i Halland. Ofta är det problem med för höga vattenhastigheter i fiskvägen (passerbarhet) samt med anlockning till fiskvägen eller så problem med vattennivåer. Det rinner helt enkelt för lite vatten i fiskvägarna. I anlockningen ligger också det att fisk oftast tvekar innan de simmar in i en fiskväg. Har fisken väl kommit in i fiskvägen så är chansen att de vandrar igenom hela större ju längre upp de kommer. Laine (1990) hävdar att detta beror på att fiskarna successivt lär sig hur fiskvägen fungerar och blir allt bättre på att ta sig vidare i fiskvägen. Schibli (2002) noterade att ett vanligt problem i fiskvägar i Halland var att väggarna var för låga så att fisken hoppade ur fiskvägen. En så enkel åtgärd som att sätta upp hönsnät kan lösa detta tillfälligt, men väggarna bör givetvis höjas på sikt. Hur kontrollerar man att passagen fungerar? Kontroll kan antingen ske i fiskvägen eller upp- eller nedströms. Vanligt är att man installerar någon typ av fiskräknare. Observera att många fiskar kan vandra upp en bit i fiskvägen och sedan vända nedströms. Fisk brukar ansamlas i fiskvägars nedre delar. En bra funktionskontroll bör således ske av både hur många som finner öppningen och hur många som vandrar hela vägen igenom. Optimalt kontrolleras också hur många fiskar som finns nedströms som inte ens hittar eller stiger in i fiskvägen. Fiskräknare finns av två huvudtyper, dels optiska räknare som genom en kedja av infraröda sensorer registrerar fisken, dels resistivitetsmätare som registrerar fisken som en förändring av vattnets resistans. Den senare typen brukar ge goda resultat i alla vatten, medan optiska läsare kan begränsas i mycket turbulenta eller mörka vatten. Ett alternativ är givetvis att märka fisken med radiosändare och pejla vandringsvägen (Figur 26). Metodiken är dock dyr och expertis bör anlitas. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Att använda fällor för att fånga fisken är en effektiv metod (Figur 27), men innebär samtidigt en stressande hantering av fisk. Används fällor ska de vittjas med korta intervall (timmar) och utformas så att fisken inte skadas eller trycks fast mot gallret av vattenströmmen. Figur 26. Berit Sers, Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium, pejlar vandrande öringsmolt och ål i Bråån. Figur 27. Björn Tengelin, Egon Sjödin och Erik Sjölander sätter en fiskfälla på plats i utskovet på omlöpet i Svartån, Örebro (jämför Figur 7). Initialt användes ett glest metallgaller för att kontrollera passage av större fisk (se bilden), därefter monterades ett finmaskigt plastnät utanpå fällan för att fånga alla migrerande fiskar under några nätter. Försöket genomfördes i slutet av aprilbörjan av maj 2002. Nattetid migrerade tusentals benlöjor tillsammans med hundratals abborrar, mörtar, gäddor, färnor, björknor och braxar. Omlöpet fungerar således mycket bra. 131 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?