Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Omlöpen är en verkligt bra passage genom att även andra djur än fiskar kan passera, dessutom åt båda hållen. Speciellt nedvandrande utlekt laxfisk kan använda omlöpen (Calles & Greenberg 2005), medan utvandrande laxfiskungar (smolt) ofta går i den starkaste vattenströmmen och därmed riskerar att missa omlöpet. Konstrueras omlöpet så att det förmår att klara stor vattenföring kan flödet under smoltens utvandring styras över mot omlöpet i större utsträckning. Speciellt lämpligt är detta där man har strömkraftverk som inte förmår utnyttja vattenföringar över medelvattenföringen. Observera att man måste överväga designen noga i detta fall eftersom de stora kapitel 5 110 variationerna i vattenföring ställer höga krav. Det har skett att man vid förhöjd vattenföring fått omlöp som inte varit passerbara för uppströms vandring, trots att de lockat fisk. Hur ål kan använda omlöpen är inte känt i Sverige, men ål fördröjs vid dammar då de letar efter en lämplig väg nedströms varför möjligen även utvandrade ål kan dra nytta av omlöpen. Nordamerikanska resultat från Pebscot River visar att ål kan använda omlöp för nedströmsvandring. Calles (2006) rapporterade också fångst av två ålar i omlöp i Emån, och som nämnts tidigare fångades ål i omlöpet i Svartån, Örebro (Figur 7). Beräkningar av flöde och vattenhastighet Mannings ekvation kan användas för att skatta viktiga hydrauliska värden. Vattenhastigheten (m/s) ges av: Ekvation 2: V = 1/n × R 2/3 × S 0,5 där n = Mannings ojämnhetskoefficient, R = hydrauliska radien och S är lutningen. R bestäms som tvärsnittsarean (A) dividerat med den våta perimetern (P). I en rektangulär fåra: Area = Bredd × Medeldjup Perimeter = Bottenlängden från strand till strand. I en fyrkantig kanal: P = Djup + Bredd + Djup R = A/P I ett rektangulärt omlöp med bredden 3 m, vattendjupet 0,2 m är tvärsnittsarean (3 × 0,2) = 0,6 m2 . Den våta perimetern (P) är (0,2 + 3 + 0,2) = 3,4 m. Den hydrauliska radien (R ) = 0,6/3,4 = 0,176. (Ofta används medeldjup som en approximation av R.) Sätts detta in i Ekvation 1 medan vi använder n = 0,05 och lutningen 0,02 erhålles: V = (1/0,05) × (0,176) 2/3 × (0,02) 0,5 = 20 × 0,31 × 0,14 = 0,88 m/s Eftersom vi känner tvärsnittsarean och vattenhastigheten kan flödet (Q) beräknas: Q = V × A = 0,88 × 0,6 = 0,53 m3 /s Föreslagna värden på Mannings n Stora floder(>30 m breda) 0,02–0,033 Små vattendrag; släta med lite vegetation 0,03–0,035 Små vattendrag, mycket vegetation 0,035–0,05 Små vattendrag, mycket död ved, lite vegetation 0,05–0,07 Små vattendrag, sten och grus få block 0,04–0,05 Små vattendrag, mycket block 0,05–0,07 Betongvägtrumma 0,010–0,013 Heltrumma av korrugerad plåt 0,017–0,021
Hydrauliskt kan beräkningar av flöde och vattenhastigheter ske med Mannings ekvation där omlöpet behandlas som en naturlig ränna (se Faktaruta). tekniska fiskvägar för uppströmsvandring Gemensamt för dessa konstruktioner är att i regel endast fiskar kan passera. De är ofta mycket selektiva, endast vissa arter och storlekar kan passera. En och samma fiskväg kan ibland passa ena arten och vid andra förhållanden en annan art. Förutom denna nackdel kräver fiskvägar omfattande tillsyn och är dyra att anlägga. Generellt ska fiskvägar undvikas till förmån för naturlika fiskvägar, men om partiet naturligt varit svårpasserbart för annat än vissa fiskar (t.ex. lax och öring) är en fiskväg ett lämpligt val. Som nämnts är det också ett val man tvingas göra vid höga fallhöjder vid dammar. Fiskvägar är svåra att dimensionera så att vattenföring, -nivåer och -hastigheter blir de önskade. Vi rekommenderar att man vid större projekt anlitar personer kunniga inom hydraulik, helst med tidigare erfarenhet av att bygga fiskvägar. Det är också viktigt att dessa konstruktörer inte bara levererar en ritning utan även besöker platsen under byggnationen, så slipper vi många misstag. Dämpning av vattnets energi och utformning av utloppet är kanske de viktigaste delarna i fiskvägen. Det gäller att utloppet konstrueras så att det underlättar invandring, men framför allt att det utformas så att en lockande vattenström bildas nedströms (se Avsnitt 5.7.4). Enkelt fast utskov I sin enklaste form kan en fiskväg göras som en öppning i ett dämme, någon form av utskov. Sjöar utan reglering i utloppet kan ge låg sommarvattenföring nedströms därför att människan har påverkat flödessituationerna drastiskt under det senaste seklet. Markerna har effektivt dikats ut, sjöar avsänkts, bevattningar och olika regleringar styr flödet under året. Vattnet rinner ut ur markerna snabbare och medför därför mycket höga vårflöden och mycket låga <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag sommarnivåer. Utskovet måste utformas så att dämmet fortfarande fyller sin funktion, medan fiskpassage möjliggörs. Strävan bör vara att fisk ska slippa hoppa varför en underströmningsöppning är att föredra (Figur 11). Det gäller att få ned vattenhastigheten så mycket som möjligt i utskovet. Ju mindre fallhöjd, desto lägre vattenhastighet (Ekvation 1). Vid behov kan man behöva tröskla upp nedströms vattenyta. Som riktvärde gäller att nivåskillnaden mellan upp- och nedströms yta ska vara mindre än 15 cm, och helst under 10 cm om alla arter ska passera. För större öring är 30 cm tillfyllest. kammartrappa Kammar- eller bassängtrappor (pool and weir fishway) är den vanligaste typen av fiskväg i Sverige. De utgör i princip en lång serie av trösklar med pooler däremellan, alltså en uppskalad version av en enkel tröskling förbi ett lågt hinder. Trösklarna eller bassängerna tar hand om vattnets energi så att fiskarna kan vila efter passagen av respektive tröskel/tvärvägg. I sin enklaste konstruktion är tvärväggarna byggda i form av ett litet dämme. Fiskarna måste simma över eller till och med hoppa över. Detta kallas också en överfallstrappa. Figur 11. Enkelt flödesutjämnande utskov med underströmningsöppning för fiskpassage vid Boens utlopp i Silverån, Emåns vattensystem (jämför Figur 6). Såväl öring som elritsa har observerats passera. Konstruktör & Foto: Urban Hjälte, Länsstyrelsen i Östergötlands län. Plats 640089-147086, karta 7 F SV. 111 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?