Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag emellan kitta med mindre stenar, dock utan att helt fylla utrymmet (Flosi m.fl. 1998). Ofta kan funktionen som livsmiljö för dessa grupper ytterligare ökas om man lägger ut död ved i anslutning. Observera att erosionen av stränder kan öka. Åtgärden bör inte användas i vattendrag under stark erosion, då den kan förstärka erosionen. Stenutläggning kan ofta inte användas i partier med sand eller finare material eftersom stenarna på sikt kommer att begravas (se Avsnitt 5.10). Om stenar tas från land så försök att vända den moss- och lavbevuxna delen av stenen uppåt. Försök att vända skarpa kanter så att de inte ligger i dagen. Djupa vattnen kan man komma åt att arbeta i genom att successivt bygga bank uppströms och på så sätt skapa grunda eller rent av ”torra” förhållanden för maskinen. Djupa partier kan ibland också åtgärdas vintertid från is. Det kräver att man under isfria förhållanden karterar bottnar så att maskinerna kan köra över områden som kan anses ”säkra”. En ”vinterled” etableras med hjälp av GPS och en grävmaskin med skopa arbetar ihop med en maskin med en hammare som slår sönder is där arbetet ska ske. Alternativt kan maskiner arbeta från flottar. Dessa metoder rekommenderas dock ej på grund av säkerhetsproblemen. Figur 12. Tänk på att placera ståndsten och strukturer så att bottnen, den hyporheiska zonen, får ned- och uppträngande vatten. Förankra storstenen ned ca 1/3 i bottnen och vänd generellt, inte alltid, den smala sidan mot strömmen. kapitel 5 168 Vilka substrat är stabila? Utgående från substratets storlek (diameter i mm) och högsta förväntade vattenhastighet (m/s) kan man beräkna risken att bottnarna blir rörliga. Kritisk vattenhastighet (Vc) är den hastighet då bottensubstratet börjar rubbas. Vc och substratstorlek (S) kan relateras enligt: Vc = 0,158 × S 0,494 Detta innebär följande: Substratstorlek (mm) Kritisk vattenhastighet (m/s) 10 0,5 20 0,7 30 0,8 40 1,0 50 1,1 60 1,2 70 1,3 80 1,4 90 1,5 100 1,5 150 1,9 200 2,2 250 2,4 300 2,6 350 2,9 400 3,0 450 3,2 500 3,4 750 4,2 1 000 4,8
Tänk också på att: • frostsprängd sten bör läggas i djupa avsnitt så att de inte försvårar kajakfärder eller motsvarande. • tillför samtidig död ved (se Avsnitt 5.4). • bevara vattenvegetation, speciellt mossa, om möjligt. Ofta är det mycket rika livsmiljöer för bottendjur. • förstärk befintliga strukturer som forsnackar med mindre sten. • öka variationen i strandzonen. trösklar och höljor Generellt kan konstateras att påverkade vattendrag har väldigt, få, små och grunda höljor. Det är viktigt att återskapa sådana höljor för att få ett naturligt vattendrag. Det klassiska sättet att åstadkomma höljor var att ”tröskla” vattendraget (Figur 14). Förutom höljan nedströms skapas ofta en forsnacke med leksubstrat uppströms. Trösklar kan därmed ge ett komplext och varierat habitat för t.ex. strömlevande laxfisk. Trösklingen tog sig ett tag stora proportioner och gav negativa effekter i typiska öringvattendrag då lugnvattnen i höljorna invaderades av gäddor. Amerikanska utvärderingar har visat att trösklar är väldigt dyra i förhållande till deras påverkan av habitatet i form av höljor nedströms (Olson & West 1989). Generellt rekommenderas trösklar bara i mindre vattendrag. I de större älvarna behövs de inte eftersom habitatvariationen efter en bra restaurering blir tillräcklig. Trösklar kan här byggas för att styra in vatten i sidofåror. Några höljor bildas inte i de grovblockiga bottnarna. Tröskeln i sig dämmer dock vatten och kan skapa ett något djupare vattenområde, som kan vara bra för fiskars övervintring. Idag strävar vi efter att få trösklarna alltmer naturlika, att smälta in i landskapet. Bygg inte tydliga trösklar, bygg forsnackar eller svaga oregelbundna trösklar för att hålla vattennivån. Gör tröskeln där vattnet är smalast. Tröskla måttligt, kanske inte över hela vattendraget och se till att det djupare området hålls strömsatt. Gör inte tröskeln synlig utan försök att uppnå effekten genom mer slumpvis utlagda stenansamlingar. Tröskla inte i vatten där det finns risk att fel arter gynnas av att lugnvatten skapas nedströms, eller i <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 13. Större sten ska tryckas/grävas ned i botten, men variera alltid. Här är ett förslag (muntligen från Torbjörn Lundberg) hur en flat sten kan användas som ett tak ovanpå två andra stenar. Därigenom kan ett intressant habitat skapas för stor fisk och andra djur. avsnitt som ska utgöra lek- och uppväxtområden för laxfisksmolt. Tröskling är därmed en åtgärd som passar bäst i små-halvstora vattendrag med god vattenhastighet och strömlevande fiskbestånd. Tröskla inte i småvattendrag (medelvattenföring
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?