Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hartijokimetoden<br />
Hartijokimetoden (HM), som tagits fram av<br />
Nilivaara sportfiskeklubb (), baseras i huvudsak<br />
på handkraft, men maskinell hjälp vid<br />
t.ex. uppluckring av bottnar och flytt av<br />
lekgrus är lämpligt. HM bygger på att<br />
lekgrus skakats ned i rensade vattendrags<br />
bottnar under ett mer eller mindre armerat<br />
övre skikt av större sten, ”stenpälsen”.<br />
Bottnarna luckras upp och ”stenpälsen”<br />
flyttas undan (Figur 2, 3). Under arbetet<br />
kommer finpartikulärt material att sköljas<br />
nedströms. Därefter sållas alltför för stora<br />
stenar (>5 cm i diameter) bort. Ett antal<br />
av dessa stora stenar sparas dock för att<br />
stabilisera lekbottnen. De stenar som inte<br />
används läggs nedströms. Därigenom skapas<br />
ett grunt och varierat uppväxtområde<br />
för ung fisk.<br />
Slutligen sållas lekmaterialet fram och<br />
flyttas till områden strax uppströms forsnackar<br />
eller trösklar. Dessa trösklar kan<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Figur 1. Grusbankar ligger i området exakt<br />
mellan meanderbågarna i Frösvidalsån,<br />
Närke. Ska nya grusbankar etableras för<br />
lek är detta rätt område. Här ser man dock<br />
att vid lågvatten är grusbankarna till stor<br />
del torrlagda på grund av låg vattenföring<br />
i kombination med vattenreglering<br />
uppströms.<br />
Figur 2. Fyra specialutvecklade redskap<br />
för Hartijokki-metoden vid etablering av<br />
lekbottnar för öring. Med de två mittersta<br />
redskapen (kratta resp spett) luckras bottnar<br />
upp och större sten och block flyttas. Det<br />
högra redskapet (sikten) används sedan<br />
för att ta bort mindre sten som anses för<br />
stora (>5 cm) som leksubstrat. Det vänstra<br />
redskapet (skyffel) används för att sålla ut<br />
och flytta lämpligt lekmaterial. Detta flyttas<br />
till den nya lekbottnen. Redskapen kan man<br />
tillverka själv eller beställa på hemsidan för<br />
Nilivaara sportfiskeklubb (www.kalixriver.se/<br />
inter/nilivaara/).<br />
enkelt konstrueras på plats om sådana<br />
strukturer saknas. Man lägger då ett antal<br />
större stenar nedströms och utmed sidorna<br />
av lekbädden i form av en hästsko (Figur 4,<br />
Palm m.fl. 2006). Placeringen görs främst<br />
för att kvarhålla substratet, men också för<br />
att få lämplig vattenhastighet och djup över<br />
lekbädden. Dessutom skapar dessa stenar<br />
mer hyporheiskt flöde, flöden i bottnen. Det<br />
är viktigt att luckra upp bottnarna tillräckligt<br />
djupt. Målet är att skapa en lätt penetrerad<br />
bädd på 30 cm djup.<br />
Lekbäddarna brukar vara ca 2–3 m<br />
långa och 1 m breda (ca 2–3 m 2 ) när de görs<br />
enbart med handkraft. Används grävmaskin<br />
för uppluckring av bottnar och flyttning<br />
av sten kan de enskilda lekområdena<br />
bli dubbelt så stora. Om lekbädden görs<br />
1 × 3 m och med ett djup på 0,3 m åtgår ca<br />
1 m 3 grus per lekbädd.<br />
Metoden lämpar sig för mindre vattendrag,<br />
eller flackare, men strömsatta, strandnära<br />
partier av större vattendrag.<br />
203 kapitel 5