Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
ellt kostar, dvs. ca 400–800 SEK. Används<br />
skotare är tidsåtgången ca 30 minuter per<br />
propp, och kostnaden i samma paritet som<br />
för en manuell propp. De byggda propparna<br />
kommer med tiden att ruttna bort. I regel<br />
har då ackumulerade sediment gjort att dikena<br />
satts igen. Genom att täta propparna<br />
med geotextil erhålls bättre effektivitet och<br />
livslängd.<br />
I Norrbotten har Skogsstyrelsen genomfört<br />
ett projekt med igenläggning av<br />
skogsdiken med syftet att förbättra vattenkvaliteten<br />
i avrinnande vatten (muntligen<br />
Heine Krekula, Skogsstyrelsen). Propparna<br />
byggdes av träpålar, torv och granris. Detta<br />
Figur 3. I WWF:s och Sveaskogs demonstrationsprojektet<br />
Gallåsen, Västra Götaland, har 2,2 km diken dämts<br />
manuellt eller med grävmaskin eller skotare (bilden).<br />
Detta resulterade i 5 ha skogliga våtmarker och förbättrad<br />
vattenkvalitet nedströms. Foto: Lennart Henrikson, WWF.<br />
kapitel 5<br />
6<br />
har gett en god effekt på vattenkvaliteten<br />
(Figur 4). Speciellt slamdriften har<br />
minskat och därigenom har troligen också<br />
transporten av kvicksilver, aluminium och<br />
järn minskat. Provfisken indikerar också<br />
att fiskfaunan förbättrats betydligt efter<br />
åtgärd, t.ex. med ökad förekomst av abborre<br />
och gädda.<br />
Även rikkärr har behandlats genom<br />
igenläggning av diken (Sundberg 2006).<br />
Preliminära resultat har visat att en återkolonisation<br />
av starr och andra halvgräs<br />
sker fort, medan brunmossor tagit längre<br />
tid på sig. Dämmen har i dessa försök gjorts<br />
av spåntade brädor (furu eller lärk) som<br />
grävts ned tvärs diket. Uppströms brädorna<br />
har man anlagt en 2–3 m tjock vall av mineraljord<br />
och torv som kompakterats.<br />
Den hydrologiska restaureringen ska<br />
givetvis ske i ett landskapsperspektiv. Ofta<br />
finns det diken som är mer angelägna än<br />
andra att återställa, men det måste naturligtvis<br />
ske med en avvägning av andra<br />
markutnyttjanden, t.ex. skogsbruket. Man<br />
bör också vara aktsam vid igenläggning av<br />
diken i mo och mjäla eftersom erosionen<br />
av finpartikulärt material till ytvatten kan<br />
öka. Här bör man komplettera propparna<br />
med en geotextilduk som förhindrar partikelpassage.<br />
De områden som anses få störst naturvårdsnytta<br />
av en igenläggning är våt äldre<br />
granskog, våt skog med stort lövinslag,<br />
öppna myrar och kärr eller där diken mynnar<br />
i naturliga vattendrag (Stenberg 2006).<br />
Figur 4. Effekten på slamtransport i skogsdiken i Pajala, Norrbotten, av hydrologisk restaurering. Samma bäck fotad före<br />
(vänster) och efter (efter) igenläggning av dike. Foto. Heine Krekula, Skogsstyrelsen.
Change language