Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5.7.3 Fiskvägar för uppströmsvandring Fiskvägar ska vara passerbara och attraherande, dessa två aspekter bestämmer deras funktion. I detta avsnitt behandlas passerbarheten, medan attraktionen till fiskvägen behandlas i nästa avsnitt (5.7.4). För uppströmsvandring finns i princip fyra naturlika möjligheter (naturlika fiskvägar); • utrivning av hindret och etablering av kort strömsträcka, • upptröskling (lyftning) så att ett stryk bildas över hindret, • naturlig fåra förbi hindret inom vattendraget (s.k. inlöp), • naturlig fåra runt hindret (s.k. omlöp). Därutöver finns i princip fem tekniska lösningar (tekniska fiskvägar); • byggande av utskov eller trappsteg i hindret som medger passage, • kammartrappa, • vertikalslitsränna, • denilränna. • Dessutom kan också speciella ålledare anläggas. Utomlands finns också fiskslussar och fiskhissar, men de berörs ej här. Genomgående gäller att de naturlika passagerna ska prioriteras då de flesta akvatiska arter kan passera sådana om de anläggs rätt. De tekniska lösningarna, tekniska fiskvägar, används framför allt vid hinder av typen kraftverksdammar och där fallhöjden är stor. På ett antal platser i landet har man kombinerat de olika typerna, det finns t.ex. omlöp som överst har en slitsränna. Nedan kommer vi inte att gå in närmare på de olika kombinationsmöjligheterna. Syftet ska alltid vara att möjliggöra passage för alla förekommande arter, såväl fisk som bottendjur, däggdjur och groddjur. Detta innebär att naturlika fiskvägar ska prioriteras. Där det inte är lämpligt på grund av risk för spridning av t.ex. signalkräfta, kan en naturlik fiskväg anläggas med ett hopp, alternativt väljs en teknisk lösning. Det är också viktigt att betona att passager som i naturligt tillstånd varit kapitel 5 104 svåra att passera, t.ex. en bergklack, inte ska restaureras så att de blir enklare, dvs. har det varit så att endast havsöring och ål tagit sig fram ska man inte i restaureringsarbetet gynna ytterligare arter. Eftersom många av de fall och forsar som dämts igen varit svårpasserbara för annat än de skickligaste vandrarna innebär detta att många passager även framgent kan komma att etableras som tekniska fiskvägar. Utskov är anordningar för att kunna reglera vattnet, oftast använt vid dammar. Ett utskov är en fast konstruktion som kan släppa vatten ytligt eller vid bottnen, bottenutskov. Utskovet kan vara fast eller reglerbart. Många fiskvägar kan kräva att man installerar ett reglerbart utskov i den övre delen. Det ger möjligheter att på plats reglera inflödet av vatten vid olika vattennivåer. Dessutom ger det möjligheten att helt stänga fiskvägen vid behov, t.ex. vid byggnad, vid reparation, vid extrema flöden eller inför vintern. Lämpligast installeras ett bottenutskov i form av en lucka (spettlucka) som kan höjas till lämplig nivå. Bottenutskov, underfall, fungerar även vid låg vattenföring och det är ett krav vi bör ha på en passage, nämligen att de fungerar vid både hög- och lågvattenföring. Utskoven görs ofta av betong och med luckor eller sättare av trä. Det finns prefabricerade utskov att beställa. Att gjuta ett på plats är ofta väldigt dyrt. Glöm inte att erosionssäkra kring utskovet så att inte stränder eller botten eroderas. Flödet (m 3 /s) genom ett utskov kan beräknas utifrån ekvation 1 (): Ekvation 1: Utskovsflöde = c × B × a × (2g × Do) 0,5 c = avbördningskoefficient (0,6 vid skarp kant; 0,75 vid strömlinjeformad) B = utskovets bredd (m) A = utskovsöppning, höjd över tröskeln (m) G = Gravitationskonstanten (= 9,81 m/s 2 ) Do = Vattendjup över tröskeln (m) Exempel: Ett 1 m brett utskov har öppnats 0,2 m. Vattenytan ligger 0,4 m ovan tröskeln och tröskelkanten är skarp (= 0,6). Insatt i formeln ger det ett flöde på 0,34 m 3 /s.
utrivning Vid utrivning av en damm eller annat hinder etableras passagen i den befintliga fåran och kommer normalt att omfatta hela vattenmängden. Därmed är denna naturlika fiskväg den som kommer att fungera bäst på alla arter och storlekar. Utrivningen brukar åtföljas av att man bygger upp en naturlig strömsträcka vid platsen för hindret. Vattenhastigheten kan öka utmed sträckan varför erosionssäkring av strandbrink rekommenderas. Gör en varierad strandzon så skapas möjligheter för andra arter än fisk att vandra i den reducerade vattenhastigheten strandnära. Ju högre lutning, dvs. ju högre vattenhastighet, desto mer och större sten får läggas ut för att skapa vandringsmöjligheter. Generellt kräver åtgärden ingen tillsyn och är relativt billig att genomföra. Den nya strömsträckan fungerar ofta som viktiga habitat för öring, ål och andra strömlevande arter (Bangsgaard 1994). Innan man river ut ett dämme bör man beakta den funktion dämmet kan ha för befintliga kulturmiljö- eller naturvärden, t.ex. funktionen som sedimentationsbassäng. Dessutom bör man beakta om det finns kontaminerat sediment bakom dämmet. Hur man rent praktiskt går till väga för att riva ut ett hinder behandlas i Avsnitt 5.5. tröskling Tröskling används när man vill bevara befintliga vattennivåer, men strävar efter att höja nedströms (ibland uppströms) nivå så att en passage formas. Vid låga hinder kan man höja vattennivån, både upp- och nedströms, så att djur kan passera utan att behöva hoppa. Man kan anlägga trösklar som låga trappsteg. Höjdskillnaden mellan trappstegen bör vara så liten som möjligt, helst ej över 15 cm. Lämpligt är också att ha smala slitsar eller en generell v-profil i trösklarna som tillåter fisk och smådjur att passera uppströms utan att hoppa (Figur 2). V-profilen gör att trösklarna fungerar vid olika flöden. Tänk på erosionen av botten nedströms tröskeln, den s.k. stötbotten. Vid hög vattenföring kan tröskeln fungera som ett mindre vattenfall om den inte anläggs korrekt. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 1. Enkla hinder rivs ut och nivåskillnaden tas upp av en kort strömsträcka. Figur 2. Tröskel som anlagts för passage av ett lågt hinder. Genom tröskeln bibehålls vattennivån uppströms och genom öppningen/v-profilen i tröskeln kan olika arter passera. Anläggs tröskeln med mitten riktad nedströms (konvex) så kommer strömmen vid högre vattenföring att styras bort från mittfåran och stranderosionen ökar. Anläggs trösklarna med mitten riktad uppströms (konkav) så samlas strömmen mot vattenfårans mitt, vilket rekommenderas. Gör trösklarna osynliga, dvs. sträva efter att få ett naturligt utseende på åtgärden. Optimalt ska ingen kunna se att den utförts. 105 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?