Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Detta är riskfyllda projekt i områden<br />
där vattendraget inte kan tolereras vandra<br />
utanför sin nuvarande fåra och åplan. Här<br />
måste hydrologisk, geomorfologisk och ekologisk<br />
expertis anlitas.<br />
Ytterst få projekt har genomförts hittills<br />
i Sverige för att återskapa jordbruksvattendrags<br />
slingriga lopp genom att gräva en<br />
ny fåra. Det största hittills är Klingavälsån<br />
i Lunds kommun där 2,5 km restaurerats,<br />
samt en sträcka av Smedjeån i södra Halland.<br />
Det finns inte möjlighet att gå närmare<br />
in på detta här. Vi hänvisar intresserade<br />
till de manualer som redovisats inledningsvis.<br />
I mindre vattendrag kan man, istället<br />
för att överdriva designen, helt enkelt gräva<br />
en ny V-formad fåra och sedan låta vattnet<br />
själv detaljutforma den nya bottnen. Så<br />
skedde till exempel i Yardley Brook, England,<br />
där en 100 m lång ny fåra med 2–3 m<br />
bredd etablerades i jordbruksmark (se<br />
River Restoration Centre; Internet 2006).<br />
Efter ett år hade fåran naturaliserats,<br />
vilket dock är osedvanligt snabbt. Normalt<br />
kan det ta 8–10 år (Rutherford m.fl. 2000).<br />
Projekt kan ibland inskränka sig till att<br />
omfatta endast en meanderfåra (Figur 13).<br />
Detta kan vara lämpligt när man inte har<br />
möjlighet att arbeta med hela vattendraget,<br />
eller när man vill prova fram lämpligt<br />
tillvägagångssätt och utformning.<br />
Normalt kan man i områden med lerjordar<br />
förlita sig på att bottnarna förmår hålla<br />
vatten. I sandigare områden eller där det<br />
finns andra genomsläppliga jordar kan det<br />
vara nödvändigt att lägga ett lager lera som<br />
ett vattenhållande skikt (30 cm) i bottnen<br />
på den nya fåran.<br />
Exempel på genomförda projekt<br />
Som ett exempel kan nämnas Rind å i Danmark<br />
som har återmeandrats. Den rätade<br />
ån var 1 800 m. Efter att meandrar byggts<br />
blev den 550 m längre. Förutom nya meandrar<br />
har lekgrus lagts ut (145 m3 ). Lutningen<br />
på sträckningen har ändrats från<br />
0,065 till 0,055 %. Bredden har samtidigt<br />
minskats från ca 11 m till 9 m för att bibehålla<br />
strömhastigheten. Utmed stränderna<br />
har 35 000 m3 jordmassor planats av för att<br />
få ett lägre åplan (Hansen 1996). Från Danmark<br />
finns flera andra projekt redovisade<br />
(ex Hansen 1996). En katalog och presenta-<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
tion över lyckade restaureringar i Danmark<br />
finns i Hansen (1996) och från England kan<br />
uppgifter erhållas via River Restoration<br />
Centre ().<br />
Projektet Klingavälsån beskrivs av<br />
Lunds tekniska förvaltning (hemsida<br />
; se ex Olsson 2002). Kostnaden<br />
för projektet åren 1998-2001 var 2,7<br />
miljoner SEK. Då ingick omgrävning av<br />
2,5 km, anläggande av en stor fångdamm,<br />
fiskväg, igenfyllning av den kanaliserade<br />
fåran, restaurering av översilningssystem,<br />
stängsling av betesmark m.m.<br />
Amerikanska erfarenheter visar att<br />
restaureringsprojekt som syftat till att<br />
rekonstruera fåran ofta skapar ett stabilt,<br />
enkelfårigt och meandrande lopp, dvs.<br />
trots en förbättring alltjämt ett onaturligt<br />
tillstånd (Malm Renöfält m.fl. 2006). Detta<br />
främst eftersom man inte ger vattnet det<br />
utrymme som krävs i landskapet, framför<br />
allt på grund av bebyggelse och jordbruksmark.<br />
Därmed tenderar man att skapa ett<br />
stillsamt vattendrag utan dynamik. Utan<br />
översvämningar och aktiva processer för att<br />
skapa ny fåra kommer vattendraget inte att<br />
nå god ekologisk status.<br />
kompletterande åtgärder<br />
Det är väsentligt att alla projekt som syftar<br />
till att återskapa meandrande lopp också<br />
syftar till att återskapa åplanet. Se till att<br />
högflöden kan komma utanför den vanliga<br />
fåran. Ge vattnet plats i landskapet! Fördelarna<br />
med detta framgår av avsnittet om<br />
våtmarker (Avsnitt 5.2).<br />
Om det finns artificiella vallar runt vattendraget<br />
på grund av rensningsarbeten<br />
kan det vara bra att bryta dessa vallar på<br />
lämpliga ställen så att översvämning kan<br />
ske in i åplanet. Ibland önskar man att<br />
detta överspolade vatten fångas bakom vallarna<br />
för att skapa nya våtmarker, ibland<br />
kan det vara lämpligt att skapa nya brott<br />
i vallarna för att tillåta vattnet att åter<br />
hamna i åfåran (Avsnitt 5.2.7).<br />
Generellt är utläggning av ”lekgrus”<br />
en vanlig åtgärd vid meandring av vattendrag.<br />
Dels skapar det naturliga lekplatser<br />
för flera djur, dessutom är grusbankar ofta<br />
en naturlig del av habitatet mellan meanderbågarna<br />
(se Figur 1 i Avsnitt 5.11).<br />
Utläggning av lekgrus berörs i Avsnitt 5.11.<br />
Lägger man ut en grusbank som ”sticker<br />
193 kapitel 5