Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag utländska exempel på störningar från sediment under lång tid (12 månader; Thomson m.fl. 2005) och långt nedströms (10 km) dammar (Stanley & Doyle 2003). Denna störning brukar dock vara av övergående natur (Bednarek 2004, Bushaw-Newton m.fl. 2002, Stanley & Doyle 2003). Man bör tillåta denna störning med tanke på att åtgärden som helhet kommer att ge långvarigt positiva effekter. Fisk och rörliga bottendjur brukar rekolonisera snabbt, medan större fastsittande mollusker och vegetation kan störas betydligt. Vill man påskynda urspolningen kan man kvarhålla vatten i uppströms dämmen och sedan släppa ut vattnet som ett högflöde. Detta skapar dock stora säkerhetsproblem och kan bara användas i områden där man har full kontroll över vattendraget. Efter tömning av sediment genom urspolning ur Laggaredammen i Hökesån (Habo kommun) förelåg påföljande somrar (2005, 2006) normala tätheter av öringungar och signalkräftor nedströms dammen (muntligen Per Sjöstrand). Vid utrivning av en damm i Vessingeån år 1993 täcktes nedströms elfiskelokal delvis med 0,5 m sand påföljande sommar. Två år senare var lokalen rensköljd och fisktätheterna normala (muntligen Hans Schibli). En riskbedömning måste ske för det enskilda fallet. Önskvärt vore mer forskning på området. Tills vidare får sedimentmängd, vattenhastighet, längden strömbiotoper samt fauna och flora nedströms ingå i en riskbedömning. Små mängder sediment, hög vattenhastighet, långa strömsträckor och en utarmad eller trivial artsammansättning utan inslag av t.ex. stormusslor kan utgöra indikationer på lämpliga platser där urspolning kan tillåtas. Speciellt gäller detta om rekolonisation av arter enkelt kan ske både upp- och nedifrån. Finns naturliga sedimentationsbäcken i form av sjöar eller stora sel utan stormusslor kan detta också vara en faktor som kan vara gynnsam för urspolning. En faktor som ytterligare minimerar negativa effekter är om utrivning sker vid lågvatten före vårflod. De stora vattenmängderna i vårfloden i kombination med kallt vatten och relativt inaktiv fauna kan vara fördelaktiga, såvida inte stora mängder fiskrom/yngel ligger begravda i nedströms bottnar. kapitel 5 80 Stormusslor I Sverige har vi sju inhemska arter av stormusslor. Samtliga sitter i bottnarna och filtrerar näring ur vattnet. Alla arter lever i rinnande vatten, men några lever huvudsakligen i sjöar. Stormusslor har en avancerad fortplantning som bygger på att deras larver parasiterar på fiskars gälar innan larverna blir fullt utvecklade musslor. Olika stormusslor har olika värdfiskar. Gemensamt för stormusslor är också att de är långlivade, könsmognar sent och generationstiden således lång. Med specifika krav på värdfisk, lång generationstid samt känslighet för förhöjd sedimenttransport, försurning och krav på fria vandringsvägar för värdfisken har stormusslorna problem i vattenlandskapet. Utrivning av dammar med minimal grumling gynnar stormusslorna, men exempel finns på tillfälligt negativ påverkan på grund av översedimentation efter utrivning (Sethi m.fl. 2004). Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla är fridlysta i Sverige. Den förra lever i klara och kalkfattiga strömvatten med hårdbottnar i moränlandskapet. Den senare lever i jordbrukslandskapets åar i södra och sydöstra Sverige. Läs mer i Guide till Sveriges stormusslor av von Proschwitz m.fl. 2006. Flodpärlmusslor. Påträffas stormusslor vid grävning ska de sättas tillbaka i åfåran. Foto: Andreas Broman.
Vid större dammar som avsänkts för snabbt har man fått kraftig erosion nedströms samtidigt som det forsande vattnet kan bli övermättat med gaser. Sådan gasövermättnad kan vara harmfull för fisk. Effekten är dock vanligen obefintlig eller åtminstone ringa och snabbt övergående. Rent praktiskt så rivs de flesta dammar bara med grävmaskin, speciellt om det gäller äldre stendammar. För att riva betongkonstruktioner kan man använda en grävmaskin utrustad med en tandad skopa – en tandskopa. Tar man i får hårt går tänderna av - inte hela skopan. Vid hårdare betong kan grävmaskinen utrustas med hydraulhammare. Hydraulhammare kan även användas manuellt, men det bör undvikas eftersom det är arbetsamt och kan vara riskfyllt. Denna utrustning går att hyra, men billigare blir generellt att anlita en kunnig entreprenör. Man kan också riva betong genom sprängning, eller hellre snigeldynamit. Vid båda fallen får man borra hål, lämpligen med en bergborrmaskin, t.ex. en Cobra. Den kostar ca 50–250 SEK i hyra per dag beroende på storlek. Vid både utrivning och restaurering av den gamla fåran är det viktigt att arbeta med upprepad nivåavvägning så man får de höjdnivåer och lutningar som önskas. Saknar grävmaskinen laseravvägningssystem kan ett mobilt, handhållet sådant köpas in för ca 5 000-7 000 SEK. Kostnaderna för en dammutrivning i Åtgärdsdatabasen är i median 1 000 000 SEK/ fallhöjdsmeter (62 000–299 000), dvs. generellt jämförbart eller något billigare än att bygga en faunapassage genom eller förbi hindret. Som nämnts tidigare blir utrivning betydligt billigare än en passage sett till säkerställd funktion och minimal tillsyn och skötsel. Kostnaden för utrivning ökar med dyra fallrätter, besvärliga (toxiska) sediment, stora vatten, stora kulturvärden som måste beaktas, svårframkomlig terräng, behov av kompletterande biotopvårdsåtgärder och skredrisk i området. Utifrån amerikanska exempel (Maclin & Sicchio 1999) var mediankostnaden för utrivning 240 000 SEK per fallhöjdsmeter, dvs. högre <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag än för svenska förhållanden. Dessa dammar hade dock en medianhöjd av 6,5 m, jämfört med 3 m i Åtgärdsdatabasen. I ett annat amerikanskt material angavs både längd och bredd på dammen och priset per kvadratmeter dammfront (höjd × bredd) kunde beräknas. Medianvärdet var 2 700 kr per m 2 (43 dammar, medelhöjd 6 m, medellängd 83 m; ). 5.5.7 utrivning av mindre dämmen i sjöutlopp Många sjöar har små dämmen i utloppet. Dessa dämmen kan ha haft flera funktioner förr, t.ex. att vara flottningsdamm, för reglering av vattenflödet nedströms eller för reglering av sjönivån. Ofta är det sistnämnda funktionen som återstår idag. Antingen är det ett enkelt oreglerat överfall över en tröskel eller skibord, eller så kan det vara konstruktioner med sättare för att kunna reglera sjön utöver den normala tillrinningen. I regel vill man behålla funktionen som nivåreglerare hos utloppet. Ibland kan denna funktion vara fastställd i vattendom. Eftersträvas naturliga förhållanden ska översvämning och naturliga vattenståndsvariationer återskapas, men ofta måste man göra en kompromiss mellan natur-, kulturvård, lagstiftning och lokalboendes önskemål. De senare har ofta farhågor att bryggor, fastigheter, båthamnar och badstränder påverkas negativt, för att inte nämna påverkan på landskapsbilden. Går det inte att riva ut dämmet helt så kan man ofta fundamenten vara kvar för att stödja ett nytt utlopp. Detta kan byggas som en stentröskel eller så tar man bara bort sättare och skibord och trösklar upp vattendraget nedströms upp till dämmet. Alla sättare behöver inte tas bort, bara de som dämmer medan sättare i luften kan lämnas kvar som en eftergift åt kulturvården. Även vissa stockar eller andra delar av skibordet kan lämnas intakta. Av dessa åtgärder får man kvar ett enkelt överfallsdämme som inte längre hindrar passage av djur. 81 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?