Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag Bevattningssamfälligheter Bevattningsuttagen bör för att undvika skador på det akvatiska livet helst regleras genom riktlinjer från länsstyrelsen eller miljödom. Eftersom det i vissa vattensystem kan finnas ett otal bevattningsuttag är oftast den bästa lösningen att dessa samlas i en bevattningssamfällighet. I en sådan kan den samlade påverkan bedömas och de enskilda uttagen dimensioneras i samråd. I Vramsån i Skåne har man beräknat att bildandet av en bevattningssamfällighet, med ca 60 enskilda företag, skulle kosta ca 300 000 SEK (Grosen 2007). En kostnad som drabbar de enskilda. Denna utredning innefattar då bildandet av samfälligheten och även en hydrologisk undersökning av vattendraget vid olika vattenföring för att bedöma hur olika flöden påverkar vattendragets habitat. Undersökningen används för att bedöma hur olika flöden/uttag påverkar åns vattenhabitat (arealer, djup, strömförhållanden). Rekommendationer för bevattningsuttag Generellt bör hänsyn tas vid bevattningsuttag så att: • Bevattning ej sker dagtid vid torka. • Bevattning av stråsäd, trindsäd och oljeväxter ska ej ske. • Vattenkrävande växter bör odlas i områden med god och säkerställd vattentillgång. • Vattenuttagen ska samordnas mellan utövare, helst genom en bevattningssamfällighet. • Bevattning bör ej ske vid stark vind. • Peglar bör sättas upp och kalibreras så att flödesnivåer är kända. kapitel 5 98 Enskilda länsstyrelser har gett riktlinjer för vid vilka nivåer bevattningsuttag inte får ske. Länsstyrelsen i Halland har sedan länge en bestämmelse om att uttag i laxvattendrag ej får sker under nivåer av 25 l per sekund och meter åbredd. Underlaget för denna rekommendation är inte klarlagt. I smala vattendrag ger det låga flöden. Exempelvis laxvattendraget Himleån har en medelvattenföring på 2,6 m 3 /s och en normal lågvattenföring på 0,44 m 3 /s (17 % av medelvattenföringen). Medelbredden på lokaler undersökta med elfiske är 5,1 m. Tillämpas riktlinjen skulle det innebära att vattenuttag får ske ned till 0,125 m 3 /s, dvs. ned till 5 % av medelvattenföringen. Här föreslås istället en ekologiskt anpassad tillämpning så att uttag ej får ske vid flöden under 30 % av medelvattenföringen i värdefulla (ex. med lax, stormusslor) vattendrag. I mindre värdefulla vattendrag är värdet 20 % eller lägst normal minimivattenföring. Återigen betonas att detta inte utgör Naturvårdsverkets eller Fiskeriverkets åsikter, utan ska ses som rekommendationer från författaren och faktagranskare över rimliga miniminivåer som bör eftersträvas i restaureringsarbetet. Bevattningsbehovet i de mest högavkastande jordbruksmarkerna kan vara 100 liter per kvadratmeter och säsong (1 000 m 3 per hektar). Ett enormt vattenbehov som helt kan torrlägga mindre bäckar.
5.6.6 källor och underlag Britton, J.R., Cowx, I.G., Axford, S.N. & P.A. Frear, 2004. An overview of recruitment patterns of roach Rutilus rutilus (L.) between 1969 and 2001 in the rivers of England and their influence on population abundance. Ecohydrology & Hydrobiology, 4(2):91-102. Cowx, I.G. & R.L. Welcomme, 1998. Rehabilitation of rivers for fish. FAO handbook. Fishing News Books, 260 s. Degerman, E., K. Niskakoski & B. Sers. 1997. Betydelsen av minimivattenföring sommartid för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) på västkusten. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (1):41-54. Degerman, E., Nyberg, P., Näslund, I. & D. Jonasson, 1998. Ekologisk fiskevård. Sportfiskarna, 225 s. Gorbunov, A.K., 2001. Impact of river flow regulation on the hydrological regime and ecosystems of the Volga delta. Sid: 103-107. Ur: River restoration in Europe – practical approaches. Proceedings. RIZA-rapport 2001:023, Holland, 343 s. Grosen, J. 2007. Remiss: Riktlinjer för vattenuttag för bevattning m.m. inom Skåne län. Länsstyrelsen i Skåne län, 14 s. Heinz Center, 2002. Dam removal – science and decision making. The H. John Heinz II center for science, economics and the environment, 221 s. Återfinns på . Hill, M.T., Platts, S. & R.L. Beschta, 1991. Ecological and geomorphological concepts for instream and out-of-channel flow requirements. Rivers 2:198-210. Jansson, R., Nilsson, C. & B. Renöfält, 2000. Fragmentation of riparian floras in rivers with multiple dams. Ecology 81(4):899-903. Ekologisk restaurering av vattendrag Johansson, M.E. & C. Nilsson, 2002. Responses of riparian plants to flooding in free-flowing and regulated boreal rivers: an experimental study. J. Applied Ecology 39:971-986. King, J.M. & M.D. Louw, 1998. Instream flow assessment for regulated rivers in South Africa using the building block methodology. Aquatic Ecosystems Health and Management 1:109-124. Kraft, M.E., 1972. Effects of controlled flow reduction on a trout stream. J. Fish. Res. Bd Canada 29:1405-1411. Lusk, S., Hartvih, P., Halacka, K., Luskova, V. & M. Holub, 2004. Impact of extreme floods on fishes in rivers and their floodplains. Ecohydrology & Hydrobiology, 4(2):173-181. Naturvårdsverket, 2003. Miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande vatten. ISBN 91-620-5259-6.pdf. Naturvårdsverket, 2007. Omprövning av vattenverksamhet. FAKTA 8287, 24 s. Poff, N. L., Allen, J. D., Bain, M. B., Karr, J. R., Prestegaard, K. L., Richter, B. D., Sparks, R. E. & Stromberg, J. C. 1997. The natural flow regime: A paradigm for river conservation and restoration. BioScience, 47: 769-784. Raddum, G.G., Arnekleiv, J.V., Halvorsen, G.A., Saltveit, S.J. & A. Fjellheim, 2006. Bunndyr. Sid. 65-79. Ur: Ökologiske forhold i vassdrag – konsekvenser av vannföringsendringer. En sammenstilling av dagens kunskap. Red. S.J. Saltveit. Norges vassdrags og energidirektorat, 152 s. Renöfält, B. 2004. Vegetation patterns and processes in riparian landscapes. Doktorsavhandling, Umeå Universitet. 99 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?