Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Beräkning av flödet för slitsrännor Det finns inget säkert sätt att beräkna flödet. Olika ekvationer har tagits fram. Vi kommer här att följa rekommendationerna från Kamula (2001) för slitsrännor. Flödet (Q) relateras till ett s k dimensionslöst flöde (Q*) enligt: Q* = Q/(g × S × b 2 × L 3 ) 0,5 där g = 9,81 m/s 2 , S är lutning där 5 % uttrycks 0,05; b = fri öppning i slitsen och L = bassänglängd. För en allmän slitsränna kan man anta (Kamula 2001): Q* = 0,85(y/L) 0,9 där y = vattendjupet i slitsen. Exempel: Antag att lutningen är 5 %, slitsöppningen är 0,25 m, bassänglängden 2 m. Då är Q* = Q/(9,81 × 0,05 × 0,25 × 0,25v2v2 × 2) 0,5 Q* = Q/0,50 Slitsen är 1,3 m hög, dvs. y är maximalt 1,3. Q* = 0,85(1,3/2) 0,9 = 0,577 dvs. Q = 0,577 × 0,5 = 0,29 m 3 /s alternativ För den konstruktion som Katapodis (1992) rekommenderar (Figur 16) har han angett hur man kan grovt kan beräkna det dimensionslösa flödet (Q*) i slitsrännan utgående från slitsöppning (b) och vattennivå (y): Slitsränna y/b-intervall Ekvation Enligt Figur 16 2,17–13,55 Q = 2,71(y/b) Observera dock att han anger sambandet mellan flöde och dimensionslöst flöde som Q* = Q/(g × S × b 5 ) 0,5 . kapitel 5 114
ör vattennivån över tröskelkanten understiga 30 cm. Observera att vattennivån över tröskeln mäts något uppströms tröskeln (Figur 13). Ett sätt att kunna anpassa vattenflödet, och därmed vattennivån, ovan tröskeln är givetvis att använda ett utskov. Höjdskillnaden mellan bassänger styr vattnets energi och därmed vattenhastigheten som fisken måste simma mot. Generellt får höjdskillnaden inte överstiga 15 cm om flera arter av sötvattensfiskar ska kunna passera som vuxna. För harr anges t.ex. 7,5 cm (Washington Dept of Fish and Wildlife 2005). Inriktar man sig enbart på lax och stor öring kan höjdskillnaden vara inemot 30 cm. Den maximala vattenhastigheten (v) kan grovt beräknas utgående från vattennivåskillnaden (h) mellan bassänger: v = 0,7√(2g × h) (Kamula 2001) där g är gravitationskonstanten. Den är 9,81 m/s 2 . Om h = 0,2 m skulle detta innebära en maximal vattenhastighet på v = 0,7 × √(2 × 9,81 × 0,2) = 1,4 m/s. Sänks vattennivån över trösklarna till 0,1 m blir den maximala vattenhastigheten 1 m/s. Kammartrappor byggs oftast i betong, ibland med inmurad natursten för att smälta in i miljön. Tvärsektionerna kan göras som träsättare i mindre trappor. Det kan vara en fördel när osäkerhet råder om konstruktionen eftersom man då kan prova fram lämpliga nivåer på trösklarna. Kammartrappor klarar ganska höga lutningar; 10–20 %, men har den stora nackdelen att de är känsliga för variationer i vattennivån uppströms. Varierar vattennivån kan trappan torrläggas eller översvämmas. Kammartrappor lämpar sig därför oftast där man har en nivåreglering uppströms, t.ex. vid kraftverksdammar. Alternativt måste man anordna någon slags nivåreglering vid intaget till trappan, utskov. Anläggs trappan med underströmningsöppningar minskar känsligheten för lågflöden. Rekommendationen är att alltid ha sådana öppningar. Fiskar ska simma genom trappan, inte tvingas att hoppa. Korrekt konstruerade och med underströmningsöppningar kan flertalet arter som vuxna passera trapporna, t.ex. mört, abborre och laxfiskar. Arter som inte vill hoppa eller simma genom öppningar kan <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag missgynnas, t.ex. gös. De generella erfarenheterna är att korrekt konstruerade kammartrappor kan vara effektiva fiskvägar. Vanligen byggs de för små, dvs. vattnets energi dämpas inte tillräckligt. Kammartrappor ska vara så breda, långa och djupa som möjligt! Normalt brukar flödet genom kammartrappor vara 0,1–2 m 3 /s, men stora system som klarar flöden kring 50 m 3 /s finns. Slitsränna Slitsrännan (vertical slot fishway) liknar kammartrappan, men har en öppen slits i tvärväggen från yta till botten. Härigenom blir de relativt okänsliga för variationer i vattenståndet uppströms. Slitrännor har t.o.m. byggts för att hantera vattenståndsvariationer på inemot 10 m. En förutsättning är att vattennivån uppoch nedströms samvarierar, eljest kan funktionen försämras. De byggs antingen som enkel- eller dubbelslitsrännor (Figur 15). I enkelslitsrännan styrs vattnet av slitsens utformning och placering över till andra sidan. Därvid dämpas vattnets energi i facket innan de strömmar nedströms i nästa slits. Otaliga varianter finns på utformning och placerings av slitsarna. I några fall har man byggt låga trösklar (någon decimeter) i själva slitsen för att minska vattenhastigheten vid botten. Generellt utformas slitsrännan utifrån bredden på slitsen (b). Varje bassäng bör vara 10 × b lång och 8 × b bred. Katapodis (1992) har redovisat 18 olika utformningar av enkelslitsrännor och rekommenderar ett fåtal. Här nöjer vi oss med en grundkonstruktion (Figur 16). I en slitsränna är i princip vattenhastigheten lika från botten till yta och relaterad till nivåskillnaden mellan poolerna. Eftersom det är nivåskillnaden mellan poolerna som avgör så fungerar slitsrännan likadant vid låg som hög vattennivå. Det fungerar så länge inte tvärväggarna översvämmas. (Om man bygger så att tvärväggarna översvämmas vid högflöden har man fått fram en kombination av kammartrappa och slitsränna.) Bäst funktion uppges föreligga vid vattennivåer över 60 cm, dvs. slitsrännor kräver ganska mycket vatten. Franska slitsrännor är dimensionerade för 0,7–3 m3 /s. 115 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?