Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag verkar vara av lokal natur, dels i själva reservoaren, och dels i sträckorna omedelbart nedströms dammen. Dammar utgör generellt miljöer där närsalter som fosfor och kväve renas ur vattenmassan. Fosfor brukar sjunka till botten bundet till partiklar, medan kväve kan reduceras till kvävgas och avgå till luften. Om man enbart river ut en damm utan andra åtgärder kommer vattenhastigheten att öka och därmed kommer fosforretentionen att minska (Doyle m.fl. 2003b). I områden med hög närsaltbelastning bör därför utrivning kombineras med habitatrestaurering som återskapar meandrar, en varierad bottenstruktur samt möjliggör god kontakt med å-/älvplanet. Om dammen rivs ut kommer grundvattennivån i närområdet att sänkas. Detta kan påverka vegetation och enskilda brunnar. När det gäller vegetation är det naturligtvis en återgång till naturliga förhållanden och motsvarande vegetation brukar etableras närmare den nya fåran. Generellt kan således förutsägas att en återgång till normala hydrologiska förhållanden efter utrivning går snabbt i små system med liten störning, där t.ex. en låg genomströmningsdamm legat. Däremot kan de ta lång tid för faunan att återkolonisera eftersom kolonisationskällorna kan ligga långt nedströms. Generellt kan man också säga att flora- och faunasamhällen återhämtar sig fortare i varmare och produktivare system. Även om dammutrivningar innebär många positiva förändringar i ekosystemet är det viktigt att inse att riva ut en damm innebär inte enbart att man återställer vattendraget, utan bör även ses som en störning som tillförs ekosystemet och att den, åtminstone temporärt, kan inverka på ett sätt som kan uppfattas negativt på vattensystemet. 5.5.4 Förberedelser Om en damm ska rivas avgörs av en mängd faktorer. Ofta är det en komplex process som vanligen tar flera år att genomföra. Kulturella, ekologiska, ekonomiska, juridiska och rent emotionella aspekter måste vägas samman. kapitel 5 74 Vattenlandskapsaspekter Utgör dammen en strategisk punkt för att rehabilitera vattenlandskapet? Dvs. finns dämmen nedströms som begränsar den positiva effekten av utrivning? Förekommer sådan vattenreglering uppströms att flödesförhållandena ändock kommer att bli mycket onaturliga? Kommer vandrande arter att kunna kolonisera de nya habitaten? Kan en sådan etablering hota befintliga kulturmiljö- och naturvärden? Fyller dammen en funktion genom att den förhindrar uppströms spridning av främmande arter, t.ex. signalkräfta? Kan bortrivning av dammen återskapa naturliga miljöer nedströms, t.ex. bättre kontakt med åplanet och förbättrad strandvegetation? Har dammen så stor magasineringsförmåga och sådan reglering att den utgör ett skydd mot översvämningar som kan påverka fastigheter nedströms? Skalaspekter En utrivning av en damm får påverkan i fyra skilda tidsskalor. Effekten av dessa måste bedömas. Initialt finns en störning vid arbeten i dammläget och effekter av t.ex. förhöjd grumling under några dagar. Den andra tidsskalan utgör den första säsongen med dess förhöjda sedimentation nedströms och sättningar samt erosion i övertäckta sediment i dammläget. I samband med detta kan stora mängder organiskt material i dammläget och utefter stränder nedströms sköljas vidare. Dessutom brukar strömsträckan ovan dammen successivt vandra uppströms tills ett nytt jämviktsläge uppnås, med en uppflyttad övre forsnacke. Under några år efter utrivning förväntas vattendraget ovan, i och nedom dammläget och dess organismsamhälle sakta förändras tillbaka till sin förutvarande status. Slutligen finns en fas över flera decennier då vattendraget på grund av yttre faktorer som klimat och hydrologiska förändringar uppströms (t.ex. av mer utrivna dammar) kommer att förändras förbi sitt tidigare stadium. Detta är en effekt av att dammens kontroll av nedströms habitat
försvunnit. Vattendraget kan söka sig nya vägar, till och med till områden där det inte varit i historisk tid. Så här långt kommet bör kontakter tas med länsstyrelsen, dammägaren, kommunen och andra berörda. Först kan kontakterna vara informerande, sedan behöver de formaliseras i ett samråd där länsstyrelsen får underlag för att bedöma om påverkan kan antas bli väsentlig så att ärendet bör prövas i miljödomstol. Normalt är det fallet med dammutrivningar (läs mer i Kapitel 4). generella aspekter • Vilka syften och funktioner hade dammen när den byggdes och idag? • Vilket kulturvärde utgör dammen och dammbyggnaderna? • Vilka juridiska beslut (miljö- och vattendomar) finns om dammens drift och funktion? • Regleras vattenföringen ur dammen? Hur påverkar detta nedströms? • Vilka är flödeskarakteristika och -nivåer i området? • Vem äger fallrätten och sköter dammen? • Vad kan fallrätten vara värd? Speciell värderingsman kan behöva anlitas. • Är dammen i behov av reparationer? Kanske i så stor utsträckning att det blir dyrt för dammägaren? • Hur är dammen konstruerad? (Sten-, jord-, trä- eller betongdämmen ger olika logistiska problem) • Är dammen en genomströmningsdamm eller en damm med större magasineringsförmåga? • Kommer en sänkt grundvattennivå vid dammläget att påverka enskilda vattentäkter? • Hur kommer sediment och tillfälligt ökade mängder av organiskt material (t.ex. trädstammar) att påverka nedströms vattenområden? • Vilka skyddsvärda habitat och arter finns i närområdet? Att riva ut en damm innebär förändringar, något många människor inte vill ha. Ofta är det svårt att visualisera hur det kommer att se ut utan en damm. Inför publika möten bör man gärna förbereda med bilder från samma, eller liknande, vattendrag med fritt strömmande sträckor. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Det gäller att förbereda goda argument och ha positiva exempel att förevisa när det är dags att informera berörda personer och organisationer (se Avsnitt 5.5.8 samt Maclin & Sicchio 1999). Dammägaren kan ofta övertygas genom att få betalt för sin fallrätt och dessutom slippa framtida reparationer och underhåll. Normalt räknar man med att en mindre damm har en livslängd på 50 år, sedan måste omfattande renovering ske (American Rivers & Trout Unlimited 2002). Det är generellt så att utrivning blir billigare än renovering. Utifrån amerikanska exempel (Maclin & Sicchio 1999) kan beräknas att kostnaden för en utrivning jämfört med att reparera dammar i behov av reparation endast var en tredjedel (medianvärde, n = 10). Utrivning är också generellt något billigare än att bygga fisk- att observera! De flesta restaureringsåtgärder i denna manual berör kulturmiljövärden, som också omfattas av bevarandemålen i Levande sjöar och vattendrag. Kontakta därför alltid länsstyrelsen för samråd om hur du ska gå tillväga, vilket kunskapsoch planeringsunderlag som behövs inför åtgärden, eventuella erforderliga tillstånd etc. Läs mer om detta i Kapitel 1-4. Lokalboende kan ha flera invändningar mot utrivning av dammar: • dammen utgör ett estetiskt tilltalande landskapselement (vattenspegel) • dammen utgör bad- eller fiskevatten • dammen utgör brand- eller bevattningsdamm • stora kulturvärden finns kopplade till dammen • rädsla för marksättningar och skreddammen har ”alltid” funnits där • dammen antas skydda mot översvämningar. 75 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?