Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 10. En schematisk bild över tre-stegsmodellen introducerad av Bodafors fiskevårdssällskap för att restaurera ett vattendrag med strömlevande öring. Man återskapar grunda lekbottnar (1), strömsatta grunda uppväxtområden (2) och djupare höljor för större fisk och vinteröverlevnad (3). Metoden bygger på ett helhetstänkande där restaureringen omfattar hela faunans livscykel. Utgående från karaktären på den enskilda sträckan kan den utgöras av ett av dessa habitat, eller utgöra en mosaik av alla habitat. Vid biotopvård för produktion av smolt, utvandringsfärdiga ungar av lax, havs- och insjööring, brukar man prioritera lek- och uppväxtområden och minska mängden höljor. utvärderade 46 restaureringsprojekt åren 1953-1998 i Wyoming och fann i medeltal en fördubbling av tätheten av laxfiskar efter restaurering. Näslund (1989) erhöll en ökning av tätheten av öring med upp till en faktor 3 jämfört med referensområden i ett vattendrag i Västerbotten. Ibland kan utläggning av stora strukturer som trösklar ge ett ökat djup som huvudsakligen gynnar större laxfiskungar relativt årsungar (Huusko & Yrjänä 1995, ex. Yrjänä 2003). Det är alltså viktigt att även återskapa grunda strömmande habitat för årsungar. För vinteröverlevnad kan höljor, men också bottnar med stor sten och block som ger skyddade ståndplatser i substratet vara gynnsamma för övervintring av öring (se Mäki-Petäys m.fl. 1999, 2000). kapitel 5 164 Även andra laxfiskar gynnas av utläggning av sten och block, t.ex. harr (Vehanen m.fl. 2002). Det är dock inte säkert att alla arter gynnas. Linlökken (1997) fann t.ex. att trösklar gynnade strömlevande öring och elritsa, men missgynnade simpor. Möjligen missgynnades dessa av ökad predation, vilket torde vara en återgång till naturliga förhållanden. Simpor ökar ofta i fysiskt störda vattendrag där andra arter missgynnats. I flera fall har man sett att vid utläggning av smärre enskilda strukturer, som ensamma stenar, erhålls en bättre effekt på tätheten av laxfisk ju fler stenar som läggs ut (ex. Kennedy & Johnston 1986, Yrjänä 2003). Samma resultat har sedan länge varit känt från försök i strömakvarium (Kalleberg 1958) eftersom fler stenar ska-
par mer enskilda ståndplatser. Även vissa bottendjur gynnas tydligt av fler stenar, t.ex. arter av dagsländesläktet Heptagenia (muntligen Pär-Erik Lingdell). Även för varmvattensarter av fisk har man påvisat generella signifikant positiva effekter av biotopvård i form av utläggning av sten och block (ex. Shields 1995, Pretty m.fl. 2003). Det verkar som effekterna av biotopvård blir störst i vattendrag med uttalat störda livsmiljöer, och i projekt där åtgärderna verkligen ger sekundära geomorfologiska effekter i form av höljor eller ansamling av sediment (Roni m.fl. 2005). Studier av effekten av biotopvård på bottendjur är få. Några studier visar på ökad täthet av bottendjur (ex. Negishi & Richardson 2003, Matthaei m.fl. 2005) eller förändring mot mer renvattenkrävande arter i påverkade jordbruksåar (Gortz 1998), men ofta syns ingen eller mycket ringa effekt (Harrison m.fl. 2004, Roni m.fl. 2005, Lepori m.fl. 2005b, Laasonen m.fl. 1998). Lepori m.fl. (2005b) fann att trots att habitatdiversiteten ökat i biflöden till Ume älv efter restaurering så var diversiteten av fisk och bottendjur oförändrad, men räknat per löpmeter strand hade fiskfaunan ökat – dvs. totalpopulationen var större. Det kan finnas flera orsaker till de svaga effekterna på bottenfaunan, naturligtvis först och främst att habitatdiversiteten inte var begränsande, eller att genomförda åtgärder inte påverkade befintliga brister i livsmiljön, men också att för kort tid (3–8 år) gått efter restaurering för att se eventuella effekter. Avsaknad av effekter kan också bero på svårigheten med provtagning, då bottendjur är kortlivade och populationerna variabla. Bottenfauna kan också vara en dålig indikator på förändringar av livsmiljön som inte medför följdeffekter i form av t.ex. ökad syresättning i syrefattiga miljöer eftersom bottenfaunan insamlas med en metodik som bara passar för vissa substrat. Om mängden av dessa substrat ökar, men kvaliteten inte förändras, kommer bottenfaunaprovtagning inte att visa några skillnader (i artantal eller individtäthet per ytenhet) vid jämförelse före mot efter restaurering. Samma kan gälla för andra organismgrupper som huvudsakligen indikerar vattenkvalitet, ex. påväxtalger. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Växter i strandzonen är beroende av en dynamisk livsmiljö och att vattendraget har kontakt med älvplanet. Efter restaureringsarbeten utförda 3–10 år tidigare hade strandvegetationen i biflöden till Vindel- och Piteälven fått en ökad diversitet (Helfield m.fl. 2007). Själva restaureringsarbetena kan innebära en störning av bottendjur och bottenvegetation. Ofta är dessa störningar kortvariga och bottendjur koloniserar snabbt nya habitat (ex. Harper m.fl. 1994). De störningar av bottendjur som rapporterats har vanligen inte längre varaktighet än månader (se även Nyberg & Eriksson 2001), medan vegetation kan störas 1–3 år. Generellt erhålls således effekter på habitatet och positiva effekter på fisk, men få studier verkar visa positiva effekter på andra organismgrupper, vilket till del kan bero av provtagningsmetodiken eller att dessa organismgrupper inte begränsats av storskalig habitatdiversitet. Tyvärr är de uppföljande studierna oftast av kortvarig natur. Detta gör att vi vet lite om långtidseffekter, successiva förändringar av organismsamhällena och om varaktighet av åtgärderna. Störningar i samband med restaureringsarbetet verkar vara övergående och kortvariga, undantaget för vegetation. 5.9.5 Förberedelser inventering Innan arbete påbörjas måste man inventera sträckorna för att se vilken grad av habitatförstöring som skett. Vi har genomgående rekommenderat den framtagna biotopkarteringen (Halldén m.fl. 1997, se även ), som numer även inbegriper en enkel inventering av kulturmiljöer och -lämningar. Kompletteras denna kartering med standardiserade undersökningar av flora, fauna eller hydromorfologi kan en god kunskap om vattenområdets status och restaureringsbehov erhållas. 165 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?