Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Skyddszon för att upprätthålla mikroklimat och habitat Det mikroklimat som skapas runt ett vattendrag kan kräva intakta skogliga kantzoner med över 40–45 m bredd för att kunna bevaras (Brosofske m.fl. 1997, Hylander 2004). Hylander (2004) fann att mossor påverkades negativt av det förändrade mikroklimatet efter avverkning. De mikroklimatiska effekterna av kantzonen påverkas naturligtvis av terrängen och med vind- och solpåverkan, ju blåsigare och soligare desto mindre klimateffekt. Sverige saknar reglerad storlek och utformning av kantzon i skogs- eller jordbruket. I Danmark finns en lag om minst 2 m obrukad mark utmed ytvatten i jordbruksområden. I Ryssland har man t.ex. på Kolahalvön en definitiv kantzon på 100 m utmed större vattendrag. I USA klassas i regel vattendragen utifrån fiskproduktion och olika kantzonsbredder (ca 5–75 m) bestäms utifrån vattendragets bredd, fiskproduktion och landskapets topografi. I Sverige kommer dock alltfler lokala initiativ. Kommunstyrelsen i Helsingborg har beslutat att anlägga 10 meter breda odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag på kommunägd mark. De branta strandkanterna ska flackas av och träd planteras på den skuggande sidan. På så sätt får vattendraget en möjlighet att åter utveckla ett slingrande lopp och få tillbaka ett naturligare växt- och djurliv. att observera! De flesta restaureringsåtgärder i denna manual berör kulturmiljövärden, som också omfattas av bevarandemålen i Levande sjöar och vattendrag. Kontakta därför alltid länsstyrelsen för samråd om hur du ska gå tillväga, vilket kunskapsoch planeringsunderlag som behövs inför åtgärden, eventuella erforderliga tillstånd etc. Läs mer om detta i Kapitel 1-4. kapitel 5 40 Undersökningar över hur breda kantzoner som behövs för att även behålla diversa populationer av däggdjur och fågel har visat på bredder på 7–200 m (Large & Petts 1996). För att ha samma fågelfauna i kantzonen som i den opåverkade skogen kan kantzonsbredder på minst 40–60 m krävas enligt kanadensiska undersökningar (Darveau m.fl. 1995). Förlust av kantzonen medför drastiska förändringar. När kantzonen togs bort utmed Sacramento River, Kalifornien, USA, minskade antalet fågelarter med 32 % och mängden fåglar med 95 % (Large & Petts 1996). I Sverige har Hylander (2004) visat att även om lämnade kantzoner i många fall är för smala och påverkas helt av kanteffekter så är de ändå ett bättre alternativ för överlevnad av mossor och landsnäckor, än att kantzon inte sparas. Skyddszon mot näringsämnen Kantzonernas upptag av näringsämnen vid olika skyddszons bredder har studerats ingående i flera länder. Den generella slutsatsen är att kantzonerna behöver vara minst 10–15 m breda för att överhuvudtaget fungera som näringsämnesfälla (Bergquist 1999). Genom att plantera träd och buskar, samt anlägga våtmarksområden inom kantzonen kan näringsämnesupptaget ökas betydligt jämfört med enbart gräsbevuxna kantzoner. För att på lång sikt erhålla ett effektivt näringsämnesupptag kan skörd av gräs och buskar samt manuell fällning av träd vara lämpliga åtgärder. Detta förutsätter dock att åtgärderna kan göras utan körning med maskiner inom kantzonen. 5.3.3 arbetssätt vid avsättning och etablering av kantzoner Den allmänna naturvårdsprincipen är att hänsyns- och skyddsåtgärder i första hand ska inriktas på att bevara vattendragens funktion och naturvärden och i andra hand på att återställa påverkade avsnitt och värden som har förlorats. För vattendrag är det särskilt viktigt att säkerställa en relativt orörd vattenregim och vattenflödet under lågvattensperioder. Detta kräver en identifiering av områden som svarar för vattendragens avrinningsbildning och innebär
att kantzoner i många fall även ska sparas omkring utströmningsområden för grundvatten som surdråg, våtmarker och vissa temporära vattendrag. Både vid sparande och etablering av kantzoner ska man också eftersträva flerskiktade kantzoner med gräs, ris, buskar och träd. I skogslandskapet är tillförseln av död ved mycket viktig för vattendragens funktion och fiskbestånd och där ska man speciellt eftersträva att en viss mängd stora och gamla träd sparas inom kantzonen (Avsnitt 5.4). Dessutom är det viktigt att man undviker markskador (t.ex. markberedning, körskador, dikesrensning) i kantzonen. Detta kan bl.a. öka risken för erosion, samt orsaka kanaliserade flöden genom kantzonen ut i vattendragen vilket motverkar kantzonernas filtrerande effekt. Kantzonens funktion som spridningskorridor är också mycket viktigt i skogslandskapet (både på land och i vatten). För att avgöra vad som är lämpliga åtgärdsstrategier bör man innan åtgärd försöka besvara följande fyra frågor: • Vilka ekologiska funktioner ska kantzonerna tillgodose? • Hur effektiva är de planerade kantzonerna med avseende på dessa funktioner? • Var ska kantzonerna vara belägna för att ge bästa skydd? • Hur ska kantzonerna utformas med avseende på bredd och struktur? För vattenmiljöerna är behovet av kantzoner störst för de mindre vattendragen (
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?