Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag vandring utan påverkar så mycket mer; spridning av växter, sediment, organiskt material samt påverkar lokalklimat, vattentemperatur, lokal flora och fauna och ofta flöden. Ett omlöp runt dammen åtgärdar bara fiskvandring. Därmed kan detta inte vara ett alternativ till utrivning, om inte allt vatten leds i omlöpet. Vatten får då inte först ledas till dammen eftersom den då bibehåller funktionen som sedimentmagasin etc. Det finns restaureringsprojekt på gång där hela dammar bevaras och där vattendraget leds runt dammen, som endast får en liten del av tillrinnande vatten. Vattendraget blir därmed ett gigantiskt omlöp med större delen av vattenföringen. Dammen blir kvar och den stora dödligheten som sker av vandrande laxfisk i dammen undviks. Alternativ kan vara att tröskla upp vattendraget till dammen (se Figur 4 och Avsnitt 5.7). Då kommer hela vattenföringen att vara tillgänglig för vandring och spridning, men dammen kommer att finnas kvar med sin påverkan på sedimenttransport m.m. Ett annat alternativ är inlöp (se Avsnitt 5.7.3) varvid en del av dammen rivs ut, medan vattennivån bibehålls. Återigen kvarstår dammens negativa effekter i många avseenden. Vi rekommenderar därför utrivning av dammar som åtgärd där inte stora kulturmiljövärden står på spel. Om det bedöms att alternativa åtgärder kan ge godtagbara negativa ekologiska konsekvenser bör naturligtvis dammen vara kvar. Generellt ska kvarnar inte rivas ut om det kan undvikas. Även kvarnrännor kan lämnas intakta om det bedöms att de inte utgör ett hinder för migration. De bör dock vanligen inte vara vattenförande, eller åtminstone endast ha en mindre del av vattenmängden. Rester av kvarndammen kan lämnas vid landfästena om det är möjligt. Ofta hjälper detta till att stabilisera omgivande stränder. Dock är livslängden på dammar relativt kort (50 år innan större reparationer behövs) och risken för ras kan göra att en total utrivning krävs. Kontakta alltid länsantikvarien och lokala intresseföreningar innan potentiella kulturminnen påverkas. Kulturminnen utgör en del av det levande landskapet, men ofta får byggnader företräde framför andra kulturyttringar. kapitel 5 78 Figur 1. Hovgårdsdammen (till vänster i bild) och kvarnruinen från slutet av 1700-talet efter utrivning av en mindre del av dammen. Dammvallen har bevarats (uppe till vänster) liksom självfallet kvarnruinen nedströms. Kvarnruinen hotas dock att sprängas sönder av träd. Att ta bort träd och rötter försiktigt ökar ruinens ”livslängd”. Stenån, Hallands län. Plats: 634037-129951, karta 5 B NO Foto: Lars-Göran Pärlklint, Fisk- och vattenvård. Liksom en avvägning ska göras mellan den ekologiska nyttan av total utrivning kontra partiell utrivning och bevarande av vissa delar av t.ex. en kvarndamm, bör fasta kulturminnen vägas mot kulturtraditioner som t.ex. ål- eller laxfisken som funnits högre upp i systemet före en damm. 5.5.6 praktisk utrivning av dammar Att riva ut en damm kan vara en mycket snabb process, någon veckas arbete, vilket kan sättas i relation till den ofta långa tid det tar att komma fram till ett utrivningsbeslut. Precis som vid uppförande av en damm krävs vid utrivning ett tillstånd från miljödomstolen (läs mer i Kapitel 3 och 4 samt Naturvårdsverket 2007). Det är viktigt att arbeta vid låga vattenflöden och orsaka så lite grumling som möjligt. Det kan vara nödvändigt att bygga en mindre tillfällig damm uppströms den egentliga dammen för att kunna föra vatten förbi byggplatsen. Gabioner, mindre sten inneslutna i metallnätpåsar, eller sprängsten kan användas för uppgiften. De förra har fördelen att enkelt kunna lyftas bort efteråt. Vattnet kan också ledas i enkla plaströr förbi dammen vid utrivning.
De gånger man noterat problem vid dammutrivning i Sverige har orsaken ofta varit erosion av stränder till den nya fåran eller tillfällig påverkan av sediment nedströms. Eventuellt bygger man i mindre vatten ett dämme av råspont med ett uttag för ett rör som för undan vattnet. Akta så att inte nedströms bottnar går torra, dvs. placera röret så att det återför vatten till hela nedströms sträckan. Ibland får man justera bottnarna något nedströms för att sprida vattnet. Eventuella vattendomar måste kontrolleras så att det inte finns vissa givna nivåer som måste vidmakthållas. I så fall krävs noggrannhet vid nivåavvägning och det rekommenderas att arbeta med grävmaskin med laseravvägningssystem. Kablar och rör som behöver skyddas kan man temporärt lägga ett U-betongblock över under arbetet. Alternativt låter man blocken vara kvar och lägger permanent över massor. Före projektstart måste dammens bottnar ha undersökts, t.ex. genom att köra ner armeringsjärn eller liknande, alternativt genom att handloda eller genom dykinspektion. Alternativt, och bäst, gör man en provavsänkning av dammen och kontrollerar då bottnarna. Försök att bedöma sedimentens tjocklek, volym, sammansättning och bärighet för maskiner. Sedimentmängderna i dammen är ofta ett problem och betraktas enligt avfallsförordningen som avfall om man flyttar på dom. Deponering av muddermassor är tillståndspliktigt enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vid deponering krävs tillstånd från länsstyrelsen. Är dessa fria från föroreningar kan deDe kan antagligen tillåtas att spolas ur, alternativt stabiliseras på plats. I nödfall kan de grävas ut, då till stora kostnader. Om är fråga om liten utgrävning och det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kan skadas till följd av vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena (11:12 MB) kan det räcka med ett samråd enligt 12:6 MB, annars krävs tillstånd för vattenverksamheten (se även Kapitel 3 och 4). Man får aldrig gräva ut sedimenten med vatten kvar i dammen. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Det blir för stora grumlingar och dessutom stora mängder som ska flyttas. Lämpligen bör sedimentmassorna torka 3–4 dagar innan grävning sker. De sedimentmängder som ansamlats i dammen bör screenas för miljögifter innan utrivning om misstankar finns om att miljöstörande industrier, deponier eller gruvor uppströms kan ha medfört kontaminering. Innehåller sedimentet höga miljögifthalter får det i regel behandlas som miljöfarligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063) och kan bara deponeras enligt tillståndet på särskilda deponier, mot hög avgift. I regel är det enklast att i sådana fall låta sedimentet ligga kvar. Mer information om hantering av muddermassor finner du i Naturvårdsverkets rapport 5696, Stabilisering och solidifiering av förorenad jord och muddermassor. Sänker man dammen successivt kommer exponerad sedimentbotten att stabiliseras och beväxas med vegetation. Optimalt gör man successiva avsänkningar under flera år, så att de blottade sedimenten successivt stabiliseras av vegetation. I regel är detta dock inte praktiskt möjligt. Den ursprungliga fåran brukar eroderas fram efterhand, alternativt får man gräva fram den och då lägga sediment på sidorna. Erosionssäkra stränder med grövre sten för att förhindra ras. Annars får man i en nyligen utriven damm med kvarliggande sediment på sidorna en fas med vertikal erosion varvid en djup och smal vattenfåra bildas. I nästa fas kommer de branta sidorna att eroderas vilket får fåran att breddas och stabiliseras. Bäst är att förebygga denna erosion genom att fasa av kanter och stensätta stränder. Är sedimentet inte förorenat kan det ibland användas för att skapa markytor som snabbt beväxes. I regel behöver man inte plantera något, men föreligger risk för erosion av den blottlagda markytan kan man lägga över kokosmattor eller geotextil. Det är dock enklast och billigast att låta sedimentet sköljas ur nedströms. Detta kan ske om det är små sedimentmängder och nedströms habitat med dess fauna och flora anses kunna tåla en tillfällig sedimentökning. Gör sådana ingrepp med varsam urtappning vid höga flöden och låg vattentemperatur. Detta kommer trots all försiktighet att ge en störning. Det finns 79 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?