05.09.2013 Views

Ekologisk

Ekologisk

Ekologisk

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />

Studier av öring i svenska skogsvattendrag<br />

antyder att minst 6 bitar per 100 m 2 vattendragsyta<br />

krävs. Detta är också i paritet med<br />

vad som krävs för bevarande av terrestra<br />

värden i skogslandskapet, främst i form av<br />

vedlevande insekter (se ovan). Genom försök<br />

har man också sett att det naturligtvis<br />

finns en övre gräns för hur mycket död ved<br />

det kan finnas innan faunan missgynnas,<br />

t.ex. minskade mängden coholax i höljor<br />

med mycket död ved för att laxen inte fick<br />

utrymme för sin normala födometod att<br />

stiga mot driftföda (Giannico 2000). För restaureringen<br />

gäller således att sikta på att<br />

återföra nödvändiga nivåer, men inte att gå<br />

längre innan ytterligare kunskap finns.<br />

5.4.4 Val av trädslag<br />

och var hämtar man<br />

den döda veden?<br />

Barrträd är generellt hållbarare än lövträd<br />

i vatten. Barrträd håller från flera tiotals<br />

år till sekel. Speciellt tall kan hålla länge.<br />

Dahlström m.fl. (2005) fann vid undersökningar<br />

av ett biflöde till Ammerån att tall<br />

dominerade mängden död ved trots att<br />

tall idag var ovanlig utmed bäcken. Detta<br />

berodde på att tallen bevarades längre<br />

och de äldsta tallarna var från 1600-talet<br />

medan t.ex. de äldsta granarna var 100 år.<br />

Speciellt senvuxna tallar som dött stående<br />

och sedan torkats av sol och vind kan finnas<br />

kvar länge i vattnet.<br />

Nackdelen med barrträd är framför allt<br />

att barren är relativt toxiska initialt. Kring<br />

nyfallna granar och tallar brukar det inte<br />

samlas någon fisk. Denna period är dock ytterst<br />

ringa i relationen till denna döda veds<br />

livslängd i vatten.<br />

Vissa lövträd som ek och al bevaras<br />

också mycket länge i vatten, medan björk<br />

snabbt ruttnar bort. Naturligtvis är det<br />

också så att större (grövre) bitar finns kvar<br />

längre eftersom nedbrytningen sker vid<br />

ytan av veden. Större träd får en större<br />

volym relativt ytan. Samtidigt ligger säkert<br />

större bitar lättare kvar och påverkas därigenom<br />

mindre fysiskt.<br />

kapitel 5<br />

60<br />

Som ett ungefärligt riktvärde föreslås<br />

därför 6–12 bitar per 100 m vattendragslängd<br />

i jordbruks- och skogsvattendrag.<br />

I speciellt värdefulla partier där naturskogsförhållanden<br />

ska återskapas kan<br />

det krävas död ved i mängder om ca<br />

12–20 bitar per 100 m. I rena naturvattendrag<br />

kan det finnas ca 20–70 bitar,<br />

men restaurering till dessa nivåer rekommenderas<br />

ej i nuläget.<br />

Reducera mängderna i fjällnära vatten,<br />

i vattendrag bredare än en trädlängd<br />

(10–15 m) och vid lutningar över 3 %.<br />

Reducera också mängderna i storblockiga<br />

områden där en varierad bottenstruktur<br />

redan finns.<br />

Ta inte levande träd i strandzonen (om<br />

inte t.ex. gran huggs undan för att gynna<br />

löv). Träd i strandzonen ska istället fylla<br />

sin funktion genom att tillföra skugga, löv<br />

och stabilisera marken. Det är bättre att ta<br />

helträd minst två trädlängder in i skogen<br />

från vattendraget (dvs. om man har markägarens<br />

tillåtelse). Ryck upp trädet med<br />

rötterna med hjälp av grävmaskin eller<br />

skotare. Rotsystemet blir en bra förankring<br />

(Figur 5). Man kan också använda vajerspel<br />

eller en traktor med frontvinsch för att dra<br />

ned träd till vattnet.<br />

Vid röjning, gallring och avverkning kan<br />

det bli stora mängder hyggesrester som<br />

faller i ytvattnen. Det är inte önskvärt att<br />

tillföra kvistar och ris, i alla fall inte mer än<br />

vad som naturligt tillförs. En generell riktlinje<br />

bör vara att ursprunglig död ved samt<br />

det grövsta hyggesmaterialet (stammar<br />

och grova grenar) kan lämnas kvar i vattendraget.<br />

I det fall åtgärderna inte sker i<br />

anslutning till ytvatten kan liknande grovt<br />

material användas för utläggning i vattendraget.<br />

Som nämnts tidigare ska man inte<br />

lägga i mycket barrbärande grenar på en<br />

gång eftersom de är toxiska initialt.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!