Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Studier av öring i svenska skogsvattendrag<br />
antyder att minst 6 bitar per 100 m 2 vattendragsyta<br />
krävs. Detta är också i paritet med<br />
vad som krävs för bevarande av terrestra<br />
värden i skogslandskapet, främst i form av<br />
vedlevande insekter (se ovan). Genom försök<br />
har man också sett att det naturligtvis<br />
finns en övre gräns för hur mycket död ved<br />
det kan finnas innan faunan missgynnas,<br />
t.ex. minskade mängden coholax i höljor<br />
med mycket död ved för att laxen inte fick<br />
utrymme för sin normala födometod att<br />
stiga mot driftföda (Giannico 2000). För restaureringen<br />
gäller således att sikta på att<br />
återföra nödvändiga nivåer, men inte att gå<br />
längre innan ytterligare kunskap finns.<br />
5.4.4 Val av trädslag<br />
och var hämtar man<br />
den döda veden?<br />
Barrträd är generellt hållbarare än lövträd<br />
i vatten. Barrträd håller från flera tiotals<br />
år till sekel. Speciellt tall kan hålla länge.<br />
Dahlström m.fl. (2005) fann vid undersökningar<br />
av ett biflöde till Ammerån att tall<br />
dominerade mängden död ved trots att<br />
tall idag var ovanlig utmed bäcken. Detta<br />
berodde på att tallen bevarades längre<br />
och de äldsta tallarna var från 1600-talet<br />
medan t.ex. de äldsta granarna var 100 år.<br />
Speciellt senvuxna tallar som dött stående<br />
och sedan torkats av sol och vind kan finnas<br />
kvar länge i vattnet.<br />
Nackdelen med barrträd är framför allt<br />
att barren är relativt toxiska initialt. Kring<br />
nyfallna granar och tallar brukar det inte<br />
samlas någon fisk. Denna period är dock ytterst<br />
ringa i relationen till denna döda veds<br />
livslängd i vatten.<br />
Vissa lövträd som ek och al bevaras<br />
också mycket länge i vatten, medan björk<br />
snabbt ruttnar bort. Naturligtvis är det<br />
också så att större (grövre) bitar finns kvar<br />
längre eftersom nedbrytningen sker vid<br />
ytan av veden. Större träd får en större<br />
volym relativt ytan. Samtidigt ligger säkert<br />
större bitar lättare kvar och påverkas därigenom<br />
mindre fysiskt.<br />
kapitel 5<br />
60<br />
Som ett ungefärligt riktvärde föreslås<br />
därför 6–12 bitar per 100 m vattendragslängd<br />
i jordbruks- och skogsvattendrag.<br />
I speciellt värdefulla partier där naturskogsförhållanden<br />
ska återskapas kan<br />
det krävas död ved i mängder om ca<br />
12–20 bitar per 100 m. I rena naturvattendrag<br />
kan det finnas ca 20–70 bitar,<br />
men restaurering till dessa nivåer rekommenderas<br />
ej i nuläget.<br />
Reducera mängderna i fjällnära vatten,<br />
i vattendrag bredare än en trädlängd<br />
(10–15 m) och vid lutningar över 3 %.<br />
Reducera också mängderna i storblockiga<br />
områden där en varierad bottenstruktur<br />
redan finns.<br />
Ta inte levande träd i strandzonen (om<br />
inte t.ex. gran huggs undan för att gynna<br />
löv). Träd i strandzonen ska istället fylla<br />
sin funktion genom att tillföra skugga, löv<br />
och stabilisera marken. Det är bättre att ta<br />
helträd minst två trädlängder in i skogen<br />
från vattendraget (dvs. om man har markägarens<br />
tillåtelse). Ryck upp trädet med<br />
rötterna med hjälp av grävmaskin eller<br />
skotare. Rotsystemet blir en bra förankring<br />
(Figur 5). Man kan också använda vajerspel<br />
eller en traktor med frontvinsch för att dra<br />
ned träd till vattnet.<br />
Vid röjning, gallring och avverkning kan<br />
det bli stora mängder hyggesrester som<br />
faller i ytvattnen. Det är inte önskvärt att<br />
tillföra kvistar och ris, i alla fall inte mer än<br />
vad som naturligt tillförs. En generell riktlinje<br />
bör vara att ursprunglig död ved samt<br />
det grövsta hyggesmaterialet (stammar<br />
och grova grenar) kan lämnas kvar i vattendraget.<br />
I det fall åtgärderna inte sker i<br />
anslutning till ytvatten kan liknande grovt<br />
material användas för utläggning i vattendraget.<br />
Som nämnts tidigare ska man inte<br />
lägga i mycket barrbärande grenar på en<br />
gång eftersom de är toxiska initialt.