Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag kapitel 5 120 Figur 21. Undersökningar av uppvandrande ål vid Hedefors, Säveån, visade att många missade ålledaren och istället lockades till dammen av spillvatten (Larsson 2006). Där försökte de ta sig uppför 6 meter lodrät dammvall. Foto och undersökning Stefan Larsson, West waters. Figur 22. Nybyggd ålledare med konstgräs (Enkamat®) vid Hedefors, Säveån. Foto: Stefan Larsson, West waters. Plats: 641173-129152, karta 7 B SO.
vandring har skötseln försummats och flera ålledare har tagits bort. Idag finns ett stort behov av att bygga nya ålledare och att restaurera de gamla. Optimalt rivs självfallet dämmet eller så anläggs en naturlik fiskväg eftersom mindre ålar generellt inte vandrar i tekniska fiskvägar. Bygger man t.ex. ett omlöp kan en del av utrymmet reserveras för en ålledare. Det är vanligt att samlokalisera ålledare och fiskväg (se Figur 23 nedan). Det är tveksamt om detta är riktigt eftersom ål undviker de starkaste strömmarna, medan laxfiskar kan söka sig till dem. Det rekommenderas istället att flera ålledare anläggs på varje plats, och då utanför det starkaste strömdraget. I Danmark ska det enligt lag finnas minst en ålledare vid hinder i vattendrag. Är vattendraget bredare än 3 m kan fiskeriinspektoratet bestämma att fler ålledare behövs. Ålen har svårt att finna ålledarna eftersom det generellt släpps lite vatten genom dem. Om ålen undviker den starka strömmen och söker lockande svagare strömmar vid sidan av är det viktigt att dessa strömmar kommer från ålledarna och inte utgör spillvatten från dammen (Larsson 2006). Lockas ålen till spillvatten från dammen kan de försöka klättra uppför flera meter höga lodräta väggar, ibland lyckas det, troligen sällan (Figur 21). Täta dammen eller led spillvattnet till ålledaren. Ålledare är små rännor med ett begränsat vattenflöde där ålen kunnat klättra successivt uppåt på lämpliga strukturer. Genom det ringa vattenflödet uppstår inga höga vattenhastigheter. Tidigare var substratet i stort sett piassavaborstar med spröten riktade uppåt. Andra, ännu äldre, alternativ var hönsnät eller liknande fyllt med ris. Idag finns modernare syntetmaterial med lämplig yta. I Danmark, England och på senare tid i Sverige brukar man använda Enkamat®, ett konstgräs, som substrat i ålledare. Enkamat® används ofta som stabiliserande konstgräsmatta i sluttningar. I denna matta kan man så in växter så att slänterna successivt blir ”naturliga”. Enkamat® är en komposit av fiberförstärkt biologiskt nedbrytbart ål (Anguilla anguilla) <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag material som vävts till ett tredimensionellt nät. Enkmat® med typbeteckningen 7020, ett 20 mm tjockt, grovt nät, placeras inuti långa plaströr (diameter 100–150 mm) eller täckta trärännor (200 × 200 mm) så att hindret överbyggs (Figur 22). Fibermattorna kan läggas plant i en låda eller rullas i ett rör. Se till att det inte uppstår proppar med för tätt med material. Det är bra att planera inspektionsluckor i vandringsvägen så att den kan kontrolleras för igensättning med löv respektive allmän kondition. Det är också viktigt att ålledaren har vatten i hela sin sträckning. Nedströms mynning bör placeras så att det är lätt att finna och inte ligger i alltför stark ström. Uppströms mynning placeras i lugnvatten så att ålen inte direkt spolas tillbaka. Vi har idag dålig uppfattning om hur effektiva ålledarna är. Att hundratals ålar passerar innebär ju föga om tusentals misslyckas att finna och ta sig igenom passagen. Generellt undersöks aldrig befintliga ålledares status, lockvatten eller funktion som ålledare. Det är viktigt att i den närmaste framtiden ta ett större ansvar för detta problem. Det finns flera arter av ål i oceanerna. Här talar vi om den europeiska ålen. När ålens ägg kläcks i Sargassohavet har ållarven en resa på 7 000 km till våra kuster, något som tar 1–3 år och underlättas av Golfströmmen. Väl framme söker sig framför allt honorna upp i våra sötvatten, men idag är ca 80 % av uppväxtområdet blockerat av dammar. Uppväxten i sötvatten på 10–25 år kommer för kanske de flesta av de utvandrande ålarna, s.k. blankål, att sluta i en kraftverksturbin. Ovanpå det avstängda sötvattenlandskapet tillkommer sedan fiske, miljögifter och klimatförändringar. Ålen är idag rödlistad med beteckningen akut hotad. 121 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?