Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 15. Tvär- och längdsektioner av enkel- resp dubbelslitsränna (efter Sandell m.fl. 1994). I princip använder man dubbelslitsmodellen vid stora flöden. Genom utformningen kolliderar det nedströmmande vattnet i ena sidan med andra sidans vatten, varvid en effektiv energidämpning erhålles. kapitel 5 116 Figur 16. Grundkonstruktion av slitsränna som rekommenderas av Katapodis (1992). Utav 18 redovisade konstruktioner anges detta som design nummer 6. Bredden på slitsen (b) utgör den dimensionerande faktorn. Figur 17. Vy uppströms av slitsrännan vid Flaka kvarn i Ätran. Plats 642140-136100, Karta 7 D SV. Foto: Morgan Andersson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
I Österrike har slitsrännor byggts med reglerbara slitsar så att antalet slitsar kan ökas vid högflöden. En generell rekommendation är att en slitsränna bör ha vilobassänger för varje 6 m fallhöjd om det rör sig om vuxen laxfisk. Den maximala hastigheten (v) kan grovt beräknas utgående från vattennivåskillnaden (h) mellan bassänger: v = 0,7√ (2g × h) (Kamula 2001) där g är gravitationskonstanten. Den är 9,81 m/s 2 . Om h = 0,2 m skulle detta innebära en maximal vattenhastighet på v = 0,7 × √(2 × 9,81 × 0,2) = 1,4 m/s. Sänks vattennivån över trösklarna till 0,1 m blir den maximala vattenhastigheten 1 m/s. Bakom tvärväggarna bildas flera platser med låg vattenhastighet och fisk behåller lätt sin position här. De kan alltså vila mellan språnget genom slitsarna. Liksom för kammartrappor bör nivåskillnaden mellan bassängerna ej överstiga 15 cm om flera arter av sötvattensfiskar ska kunna passera som vuxna. Inriktar man sig på lax och stor öring kan höjdskillnaden vara inemot 30 cm. Liksom kammartrappor byggs slitsrännor oftast i betong. I mindre konstruktioner kan mellanväggarna göras av trä. Lutningen på rännan brukar vara 5–15 %. Slitsrännor är ganska ovanliga i Sverige. En slitsränna till beskådande finns vid Flaka kvarn, Dalum, i Ätran strax norr om Ulricehamn (Figur 17). Denilrännor Denilrännor (Denil fishways) är ytterligare en fortsättning av slitsrännan där man genom att bromsa vattenströmmen underlättar fiskars passage. Denna typ av fiskväg utvecklades år 1908 av belgaren Denil. Den vidareutvecklades sedan av svensken Valter Furuskog som byggde denilrännan i Ätran vid Falkenberg (plats 631310–129995, Karta 5 B SO). Denna ränna har fungerat i över 50 år för passage av lax och havsöring. Fallhöjden är 5,5 m och lutningen 16,7 %. Tre vilobassänger finns i fiskvägen. Denna konstruktion fick sedan stor spridning i Nordamerika. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Denilrännor klarar stora variationer i vattenföring och relativt höga lutningar. Principen är att tvärväggar i form av lameller sitter tätt och är riktade snett uppströms. Dessa skapar idealt, men inte alltid, ett flödesmönster av motströmstyp (Figur 18). Fisken hjälps av vattenströmmen att passera uppströms. I regel simmar de kontinuerligt uppåt och denilrännor brukar passeras fortare än kammartrappor och slitsrännor. Denilrännor är de fiskvägar som klarar den högsta lutningen, inemot 25 % för vuxen lax. Ska övriga sötvattensarter vandra igenom bör lutningen inte överstiga 10–15 %. Vid en given lutning gör större vattennivå i rännan att vattenhastigheten ökar. Denilrännorna kräver relativt mycket vatten för att fungera bra. Dessutom kräver de tillsyn mer än andra fiskvägar på grund av benägenheten att sättas igen med trädgrenar och annan bråte. En ytterligare nackdel med denilrännor är att de ibland får dåligt lockvattenflöde eftersom det fördelas på ytan istället för att bilda en stråle som från slitsrännor eller kammartrapporna. I och med att denilrännorna kan dimensioneras för högre flöden kan man kompensera för detta. Dessutom brukar dessa rännor ha hög vattenhastighet vid ytan, vilket kan attrahera fisk. Denilrännorna behöver inte ha lika djupt vid mynningen som andra fiskvägar. Djupet får inte överstiga rännans djup, eljest finns risk för besvärliga bakströmmar in under rännan. Vattenhastigheten är generellt lägre vid botten av slitsen än högre upp. Dimensioneringen av flödet i rännorna beräknas med formler motsvarande dem för öppna kanaler. Flödet bestäms i princip av vattendjupet över lamelltröskeln (y) och den fria bredden (b) (Figur 19). Ju större y/b-kvot, desto större flöde och vattenhastighet. Denilrännor kan byggas i trä eller betong (Figur 20). I det senare fallet görs ofta lamellerna av vattenfast plyfa (plywood). Byggs hela rännan i trä kan långa sektioner byggas på land och sedan lyftas på plats. Vilobassänger bör anläggas med 5 m mellanrum om vuxna sötvattensarter ska kunna passera, för lax och havsöring kan avståndet ökas till 10 m. Flöden i 117 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?