Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5 9 kapitel 5 Biotopvård i skogsvattendrag och älvar Erik Degerman 5.9.1 naturlig habitatdiversitet – målbilder Med skogsvattendrag och älvar avses här i princip samtliga vattendrag utanför slätt- och jordbruksområdena. Huvuddelen återfinns i moränlandskap och är inte alluviala, dvs. de för inte med sig det bottenmaterial som skapar bottnar och stränder. De rinner genom marker som har så grovt bottenmaterial att vattnet normalt inte förmår lyfta det, undantaget de mindre fraktionerna. Istället arbetar de sig ned i marken och sköljer undan de mindre partiklarna och lämnar de större stenarna och blocken. Gemensamt för de flesta är att de ofta rensats för att underlätta flottning, vattenkraftutnyttjande och avrinning. Restaureringsåtgärderna fokuserar ofta på att återföra den 156 sten som lagts upp på stränderna för att öka habitatdiversiteten och minska vattenhastigheten samtidigt som vattenytan höjs så att kontakten med älvplanet, älvstranden, ökar. Det finns endast ett fåtal vattendrag nedom fjällen som är opåverkade av rensningar, omgrävningar eller andra störningar av den naturliga bottenstrukturen (se Figur 1). Detta gör det ofta svårt att få en målbild hur det ursprungliga vattendraget kan ha sett ut. En viss indikation kan man få genom att studera omgivande marker. Är omgivande mark full av block och sten, medan sådana strukturer saknas i vattendraget kan man ana att rensning skett – och samtidigt kan omgivande landskap utgöra en målbild för det restaurerade vattnet. Figur 1. Denna sträcka av Sikträskbäcken i Vindelälvens avrinningsområde är ej rensad för flottning. Notera den stora mängden stora block, de slumpvisa mönstret och hur de stora blocken håller kvar död ved. Rör man runt bland det finare sedimentet bakom blocken så ”dammar” det inte. Tillförseln av finsediment är således ringa. Vy uppströms. Plats 718649-163037, karta 22 I.
När man rensat och sprängt i vattendragen är det naturligtvis de stora stenarna och blocken som försvunnit. I och med detta har vattenhastigheten i vattendraget ökat. Den ökade vattenhastigheten medför att finare partiklar som grus och sand spolats ned i lugnvattenområden. Till del har också finare partiklar skakats ned under bottnarnas övre skikt av sten. I många områden har det bildats sådana hårda ”armerade” bottenmattor av grov sten och block, ”en stenpäls”, som kan täcka finare partiklar nere i bottnarna. De största och minsta partiklarna har således försvunnit och bottnarna blir därmed allt mer ensartade. Detta leder i sin tur till att vattenströmmen blir allt mer kanaliserad och alltmer laminär (rätlinjig). Sådan vattenström minskar utbytet av syre i bottnarna och lämpliga livsmiljöer för djur och växter minskar. Ju mer laminär ström och ensartad botten, desto färre hålrum för bottendjur och desto art- och individfattigare bottenfauna (Raddum m.fl. 2006) och ju färre fiskar (Cowx & Welcomme 1998). Den snabbare vattenströmmen ökar också risken för katastrofala översvämningar nedströms, samtidigt som vattendragen får låg sommarvattenföring. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Undersökningar i Pite- och Vindelälven har också visat att stora stenar som sticker upp ovanför vattenytan kan vara viktiga för vinteröverlevnaden för fisk och bottendjur. Den första isen fryser runt stenarna och successivt bildades ett istäcke när is från närliggande stenar frös samman (muntligen Niclas Hjerdt). Detta isolerar vattnet från den kalla luften varvid risken för underkylt vatten minskar. Underkylt vatten från t.ex. en forssträcka kan annars falla ut som bottenis i nedströms sträckor. Bottenisen (kravisen) är porös men förhindrar ändock utbyte av syre samtidigt som bottnarna kyls ned. De naturliga vattendragen saknar i princip onaturliga strukturer som strömkoncentratorer och jämna, raka trösklar. I den ekologiska restaureringen försöker vi därför efterlikna de synbarligen ”slumpartade” mönster som återfinns i naturliga vattendrag. Med dessa kan vattnet koncentreras, styras, göras djupare, snabbare, turbulentare och långsammare utan att landskapet blir rätvinkligt och ensartat. Vad som inte syns i dess bilder, men kanske framstår tydligt för den initierade betraktaren, är den dynamik som hela tiden finns i naturliga vatten. De största Figur 2. Sikträskbäcken vy nedströms. Blocken har överst en krans av mossa och lavar. Botten är ojämn och utgör en mix av grova och fina substrat, bland annat syns sand i förgrunden. Skogen är naturligt integrerad med bäcken. Tänk på vilken stor mängd mikrohabitat som erbjuds i denna miljö. Många vatteninsekter som har vingade vuxenstadier behöver lägga sina ägg i vattnet. Stora block och stenar som sticker upp är en utmärkt plats för att krypa ned till vattenkanten eller för kläckande insekter att ta sig upp ur vattnet. Plats 718649-163037, karta 22 I. 157 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?