Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 4. I besvärliga lägen kan det vara nödvändigt att helt enkelt gräva om vattendraget på en kort sträcka uppströms för att få ner lutningen. Sådana ingrepp blir dock kostsamma och kräver maskinarbete nere i fåran, vilket kan ge negativa effekter. I samband med restaurering av bottnar (se Avsnitt 5.9) kan detta dock vara en realistisk åtgärd. 5.8.6 utbyte av vägtrumma När man byter ut en trumma rekommenderas alltid att den ersätts med en bro eller halvtrumma. Den ökade kostnaden kompenseras med lågt underhåll och underlättad passage för fauna, vatten, organiskt material, död ved och sediment. Dimensioneringen ska vara sådana att målen för vattenhastighet (
Figur 5. Vy uppifrån över inlopp till halvtrumma på betongfundament. Observera hur fundamenten gjutits med en slits som underlättar inplacering och stabilisering av trumman. Den uppmärksamme läsaren kan ana från vattendragets bredd att trumman tyvärr är något underdimensionerad. Figur 6. Här har underlaget (stenkross) under vägtrumman kommit på plats i Skärjån uppströms Lill- Tönnebrotjärnen. Genom avvägning ser man att det blir rätt lutning (övre bild). Halvtrumman på plats (nedre bild), observera att stödplåtar används istället för gjutna fundament. Plats: 677204-156367, karta 14 H NV. Foto: Peter Hallgren, Söderhamns kommun. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag avrinningsområdet ovanför vägtrumma kan dess dräneringskapacitet dimensioneras. Generellt kan man säga att skillnaden i tvärsnittsarea för en vägtrumma som ska klara 100års-flödet (dvs. den högsta förväntade vattenföringen under en period på 100 år) är ca 20 % större än en som ska klara 50års-flödet. I princip kan sägas att vägtrummans slukförmåga styrs av antingen inflödet eller utflödet och alltid är lägre än den teoretiskt maximala. Underdimensionerade trummor som inte förmår svälja tillrinnande vatten sägs vara inflödeskontrollerade. Vattenhastigheten i trumman är ofta hög och vattendjupet lågt. Åtgärder nedströms trumman har ingen effekt på denna situation. Utflödeskontrollerade trummor kan svälja mer vatten än vad som rinna ur dem. Vattenhastigheten bromsas i trumman som ofta är nästan full och kan sättas igen med sediment. Underdimensionerade trummor brukar få fall nedströms. Erosionen fortsätter sedan till dess att trummans utlopp undermineras och den sticker ut från vägbanken. Dessa ”kanonrör” skjuter effektivt alla migrationsplaner i sank! Halvtrummor kan bestå av en vanlig galvaniserad heltrumma som delats på mitten. Som markstöd (fot) kan man svetsa fast ett L-järn eller liknande. Trumman kan alter- Figur 7. Vid kanten av denna nedgrävda heltrumma har högvatten eroderat. Det är mycket viktigt att erosionssäkra genom att lägga större sten (eventuellt krossten) vid kanten, alternativt gjuta en betongkrage vid sådana här ställen. Gjuts en betongkrage minskar också risken att skräp och grenar fastar uppströms trumman, men i gengäld ökar vattenhastigheten i trumman något. Öre älvs övre delar, Västerbotten. 147 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?