Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5 10 5.10.1 naturlig mångfald av livsmiljöer – målbilder Här behandlas alluviala vattendrag, dvs. sådana vars bottnar och åplan byggs upp av det material som vattendraget för med sig. Det är oftast vattendrag med lägre lutning inom områden med sedimentära jordarter, med en dominans av finare fraktioner (finsediment-lera-sand-grus). Varför dessa vatten i slättlands- och jordbruksområden särskilts från icke alluviala vattendrag är att det huvudsakligen är en annan typ av påverkan som skett (de har grävts rakare och djupare, samtidigt som landskapet dikats ut). Flera gemensamma drag finns dock, t.ex. att död ved och större strukturer i form av sten och block tagits bort så att vårfloden blivit extrem. I och med att påverkan skiljer något, skiljer också restaureringsåtgärderna. Förenklat kan man säga att i alluviala vattendrag gäller det att sommartid samla vattnet och öka vattenhastigheten och i icke alluviala vattendrag att sprida vattnet och bromsa vattenhastigheten. Det är svårt att hitta opåverkade vatten i slätt- och jordbrukslandskapet. Vattendragen och sjöarna i detta område är de mest påverkade i Sverige. Enstaka avsnitt av vattendrag som inte rätats kan dock tjäna som målbild, men då med beaktande att i och med den storskaliga påverkan på landskapet är varken vattenflöden, åplan (strandzon) eller kantzoner ens i närheten av det naturliga tillståndet. Alluviala vattendrag har ofta en uttalad meandring (Figur 1). I kurvornas yttersväng är det djupa höljor, i innersvängen grundare sand- och grusbankar (Figur 2). Korta forsnackar och strömpartier finns där landskapet lutar lite mer (Figur 3). kapitel 5 Biotopvård i slättlands- och jordbruksvattendrag Erik Degerman & Lars-Göran Pärlklint 180 Dessa partier har ofta rensats bort i påverkade vattendrag. Även om den gängse uppfattningen kan vara att bottnarna naturligt är utan grus, sten och block är detta oftast en artefakt – ett resultat av över hundra år av rensningar (Figur 5) och onaturliga högflöden som spolat rent. I regel får man heller ingen hjälp av att studera omgivande landskap eftersom sten och grus rensats undan även här. Det är alltså svårt att få en bra målbild. Naturligt är dock mängden stor sten och block lägre än i moränvattendragen. Ofta är död ved den dominerande stora strukturen (Figur 4). 5.10.2 Vad har hänt i vattendragen? Gemensamt för de flesta slättlandsvattendrag är att de ofta rätats och grävts djupare och bredare för att underlätta avrinning. Meandrar och bifåror har stängts av. Samtidigt har landskapet utdikats. För att vinna mark har vattendragen stängts inne på allt mindre utrymmen, någon plats för slingriga lopp finns i regel inte. Naturliga strömpartier har grävts bort och större stenar och grus är borttagna. Ett meandrat vattendrag är längre än ett rätat och har därmed lägre lutning. I det rätade vattnet tas inte vattnets energi hand om och mer energi fördelas till erosion och transport av sediment. Vattendraget gräver sig ytterligare djupare och vid högflöden vidgas fåran. Sedimenten grundar upp lugnvattenområden och fyller höljor, samtidigt spolas finare material ur i strömområden. Vattendraget blir ensartat, bottnarna ogenomsläppliga och sandtransporten stor.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 1. Naturlig meandring i Garphytteån, Örebro län, inom naturreservatet Sälven. Vattendraget har bra kontakt med åplanet och flera partier med vatten utanför huvudfåran finns (korvsjöar och bifåror). Skuggande trädbårder är dock en bristvara i detta kulturlandskap. Plats: 656815-144713, karta 10 E SO. Figur 2. I en meanderkurva flyter vattnet i ytan mer till kurvans yttre sväng. Detta medför att vattennivån i kurvans yttre del är något högre än i den inre delen. För att kompensera detta strömmar vatten på vattendragets botten från ytter- till innersväng. Denna ström tillsammans med vattnets övervägande nedströms rörelse skapar ett spiralflöde i fåran. Spiralflödet, som skapas av centrifugalkraft och friktion, forslar finare sediment från ytter- till innersväng. I innersvängen kan sand- och grusbankar bildas, större ju bredare vattendraget är i förhållande till djupet, och i yttersvängen bildas en djup hölja. Plats: 656792-144712, karta 10 E SO. Figur 3. De ström- och forspartier som finns är ofta korta - ett lågt trappsteg på en rak sträcka. Nedströms påbörjas åter meandringen när lutningen har minskat. Plats: 656815-144713, karta 10 E SO. Figur 4. I de alluviala vattendragen utgör död ved en viktig struktur som skapar variation i fåran och vattenströmmarna. Plats: 656814-144709, karta 10 E SO. 181 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?