Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 4. Genomför en enkel geoteknisk undersökning för att kontrollera jordarter och djup till fast berg. Ofta kan det vara tillfyllest att observera området och sondera marken med t.ex. ett armeringsjärn. Bedöm vilket markunderlagsarbete som behövs för passagen? Normalt kan en markbädd av krossten eller grus/makadam vara tillfyllest. (Glöm inte att kompaktera massorna.) 5. Fotografera gärna området och passagen före åtgärd. Etablera fasta fotopunkter som kan återbesökas efter åtgärd. 6. Bestäm typ av åtgärd; utbyte, förbättringar av befintlig passage eller kanske t o m utrivning av väg. I utbyte ingår att installera en bro eller halvtrumma (valvtrumma), alternativt att lägga en bättre dimensionerad och placerad heltrumma. Dessutom ingår att anpassa passagen för terrestra och semiakvatiska djur vid behov. 7. Identifiera realistiskt uppföljbara mål med passagen. Ibland kan det vara svårt och kostsamt att kontrollera om fauna passerar enskilda passager. Uppföljningen kan inskränkas till att mäta vattenhastigheter och djup vid olika flöden. Detta kan göras samtidigt på flera passager varvid kostnaderna nedbringas. För ett vattensystem kan sedan kontrollpunkter för t.ex. elfiske läggas fördelat mellan övre och nedre stationer. 8. Utforma skötsel- och tillsynsplan. Gör avtal med markägare eller andra om tillsyn. 9. Identifiera lämplig period för genomförande. Ofta vid lågvatten i slutet av juni – början av september. Då minimeras grumling samtidigt som viss återhämtning av vegetation kan ske på bar mark. 10. Bestäm behov av och metodik för omledning eller dämning av vatten under byggnation. Se till att vatten återförs så tidigt som möjligt i fåran så att inte botten ligger bar. 11. Bedöm eventuella behov av motverkan av grumling nedströms (kan ske med länsar, trädgrenar, halmbalar eller liknande). Generellt ska körning, grävning och omlast- kapitel 5 142 ning ske så att grumling undviks, dvs. helst under torra förhållanden. Viss grumling bör tillåtas om inte nedströms fauna (stormusslor) är uttalat känslig. 12. Detaljutforma design och åtgärder för passagen. Vid broar kan extern expertis konsulteras. Sträva efter att uppfylla de krav som anges sist i Avsnitt 5.8.2. Dimensionera trumman med stor säkerhetsmarginal. Besvärliga lägen med stora flödesvariationer kan behöva bedömas av hydrologisk expertis, alternativt tillämpar ni själva befintliga hydrologiska modeller. 13. Genomför höjdavvägning av området. Bestäm lutning på trumläget och kringliggande vattendrag. Gör enkla ritningar som visar avvägningspunkter, körvägar, upplag och nivåer. Lägg körvägar så att stabil mark används och skada på vegetation, speciellt träd, undviks. Bedöm om olika typer av markskoning kan behövas, t.ex. plåtar eller grävmaskinsmattor. 14. Krävs åtgärder i vattendraget omedelbart uppströms för att förhindra igensättning och påverkan från isavgångar på den nya passagen? Att t.ex. lägga ett antal större stenblock en bit uppströms kan minska negativ påverkan från drivande föremål. 15. Behöver strukturer eller organismer flyttas undan från vattendraget under arbetet? Typiska exempel kan vara förekomst av flodpärlmusslor eller lekbankar i anslutning till åtgärden. Om fisk fiskas undan och hålls i sumpar ska vattentemperaturen vara lämplig (
17. Kommer trafik på vägen att påverkas av arbetena? Behöver vägen stängas av eller trafiken ledas om? 18. Besiktning, kontrollerande avvägning och fotodokumentation av arbetet. Använd de fasta fotostationer som upprättades enligt punkt 5. Försök att genomföra åtgärden från stränderna. Helst körs inga maskiner i vattendraget. Se i förväg ut lämpliga platser för uppställning och drivmedelspåfyllning av maskiner. Använd sedan alltid utpekade körvägar och avlastningsplatser. Markera känsliga träd och markavsnitt så att körning ej sker. Luckra, om lämpligt, upp eventuell mark som kompakterats. Sedan gäller det slutligen att ha ett miljötänkande för de maskiner som används. Se gärna till att all utrustning tvättats med högtryck innan de anländer. Utrustningen bör vara väl servad och utan läckage. I upphandlingen bör man också ha med att det ska användas hydrauliska miljöoljor i maskinerna. Figur 1. Exempel på falsar som kan sättas in i vägtrummor för att minska vattenhastigheten. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5.8.5 Förbättring av vandringsmöjligheter i befintliga trummor Trummor som möjligen är vandringshinder ska bytas ut. Ibland är det dock förenat med stora kostnader och kanske även tekniska problem. Som en, helst tillfällig, lösning kan man då tillgripa fyra sätt att minska vattenhastigheten i befintliga trummor: 1. Skapa strukturer som bromsar vattenhastigheten i trumman (Figur 1). 2. Höja vattennivån vid utloppet så att lutningen (och därmed vattenhastigheten) minskar. Risken är då att trumman lättare sätter igen. 3. Vattenhastigheten kan bromsas i inloppsområdet genom att lägga ut mer sten uppströms. 4. Genom att sänka bottenprofilen uppströms, således gräva bort en del av vattendragets botten, kan vattenhastigheten sänkas. 143 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?