Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Upp- eller nedströms ”V” ger olika höljor och erosion. Båda samlar dock effektivt sediment som t.ex. sand och grus kapitel 5 Stockar tvärs över skapar effektivt höljor nedströms och samlar sediment uppströms Erosion vid lågvatten I smala bäckar kan liten vinkel mot stranden ge långsträckt effekt 62 Diagonalt placerad död ved riktar flödet till eller från stranden. Nedströms riktad ved samlar minst sediment. Erosion vid högvatten Ved mitt i fåran ger höljor uppströms och vid sidorna, samt stranderosion Stränder kan säkras mot erosion, observera höljan som skapas Hölja Sedimentation Erosion Strömriktning Figur 6. Effekten av olika placering av död ved i vattendrag. Notera att död ved inte ska läggas ut på detta statiska sätt utan betydligt mer varierat. Figuren tjänar som idébank.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag utläggning av död ved ska ses som en tillfällig utgård som utförs i avvaktan på att en naturlig kantzon etablerats. all utläggning ska föregås av en förenklad MkB för att se möjliga konsekvenser för vattensystemet, strandzon, fastigheter och andra installationer samt rörligt friluftsliv. Rekommendationerna ovan var 6–12 bitar död ved per 100 m skogsvattendrag. Givetvis ska det inte ligga en bit död ved per var 8:e–17:e meter. Istället ska utläggning av död ved: • koncentreras till partier som saknar naturlig tillförsel av död ved • samt till partier med ensartad och relativt finkornig botten (sand, grus, mindre sten) • behovet modifieras efter bottentopografins variation och substratet, ju mer ensartade förhållanden desto mer död ved. • död ved bör där bottentopografin är ensartad, om så är möjligt, läggas tvärs vattendraget för att skapa höljor. • utläggning i starkt lutande (>3 %) eller grovblockiga bottnar undviks • i fjällnära vatten reduceras mängderna. • i jordbruksvattendrag rekommenderas att död ved läggs som trösklar tvärs över (eller delar av) vattendraget i områden med ensartad botten. Förankra stockarna i land. • i vatten som är bredare än en trädlängd (10–20 m) kan mängden minst halveras eftersom den döda veden ofta ej ligger kvar. Satsa enbart på väl förankrade träd (Figur 5) i strandzonen. • i vattendrag smalare än 3 m reduceras mängden något • i vattendrag smalare än 1 m kan dimensionerna på död ved sänkas till 5 cm i diameter • utläggningen bör ske under en följd av år för att få succession i materialet • om man avser att öka mängden död utöver 6–12 bitar ved för att efterlikna opåverkade förhållanden rekommenderas starkt att detta sker etappvis under ett antal år så att effekterna kan övervakas. • det bör vara varierade dimensioner på materialet, men observera att framför allt grova dimensioner (>30 cm) är sällsynta och ska prioriteras. • om det är viktigt att veden ligger kvar ska man använda bitar som är något bredare än vattendraget vid högflöde. • brötbildningar tycks vara det som ger mest och störst höljor, men rekommenderas ej. Brötbildningar uppstår naturligt på sikt. • utläggning av död ved bör ej ske där brötbildningar kan orsaka problem för fastigheter och olika installationer. • i känsliga lägen där död ved behövs men riskerar att driva iväg och ge problem kan man tänka sig att fästa med vajrar i land eller till stenblock. Detta bör dock vara ett sista alternativ. Rekommendationer för mängd död ved i sjöar saknas för närvarande. Utmed skogsstränder bör riktlinjerna för vattendrag troligen halveras, samtidigt som dimensionen på den döda veden bör vara grov. • rekommendationen är att lägga veden från strandlinjen ut till en trädlängd från normalvattenståndet. • i sjöar ska utplacering nära utlopp undvikas, dessutom områden med bad- eller båtaktivitet. • gör den döda veden synlig (lägg den från land och ut i sjön) så att ingen överraskas av den. 63 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?