Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som skydd och substrat för organismer. I sådana<br />
områden är dock risken alltid stor att<br />
utlagd död ved kan uppfattas som liggande<br />
i vägen, t.ex. för fritidsbåtar, fiske och bad.<br />
Lägg helst inte ut all död ved på en<br />
gång. Dela gärna upp åtgärden på ett antal<br />
år för att få en mer naturlig succession.<br />
Dessutom kan stora mängder levande barr<br />
i vattnet på en gång skapa toxiska förhållanden.<br />
Nyfälld gran eller tall undviks av<br />
fisk och smådjur den första tiden i vattnet<br />
pga. toxiska ämnen. Ibland kan det vara<br />
fördelaktigt att fälla träden och inte lägga<br />
ut dem förrän efter ett år. Detta bör då vara<br />
små mängder, annars kommer åtgärden i<br />
konflikt med Skogsvårdslagen med tanke<br />
på risken för angrepp av granbarkborre.<br />
I sjöar rekommenderas att den döda<br />
veden läggs i strandzonen på skogklädda<br />
sträckor. Förutom att öka habitatkomplexiteten<br />
kan död ved utgöra undervattensrev<br />
med påväxt av alger, förändrade erosionsmönster<br />
och ge skydd för små fiskar. Det<br />
finns arter som ofta lägger sin rom i samband<br />
med död ved, t.ex. abborre.<br />
5.4.6 problem med<br />
utlagd död ved<br />
Det är främst markägaren som har ansvaret<br />
för skötseln av naturmiljön, även i vattenmiljöer.<br />
Undantag kan vara områden med olika<br />
typer av områdesskydd eller naturvårdsavtal.<br />
Eftersom död ved kan ge problem så är<br />
det viktigt att markägaren är informerad<br />
och införstådd med åtgärderna.<br />
De problem som oftast noteras av<br />
kringboende är att den döda veden dämmer<br />
vatten, gör att det ser skräpigt ut och<br />
hindrar passage. Naturligt förs ofta död ved<br />
med strömmarna och det är inte ovanligt<br />
med dämmen och brötbildningar. Detta är<br />
en naturlig process, men den kan ge alltför<br />
stora effekter om mycket död ved kommer<br />
i rörelse. Igensättning av vägtrummor är<br />
ett annat vanligt problem. Normalt har det<br />
dock visat sig att 85 % av den döda ved som<br />
läggs ut i restaureringsarbeten stannar<br />
på plats (Roni m.fl. 2002), ofta har den då<br />
förankrats på olika sätt.<br />
Risk finns dock för erosion intill fastigheter<br />
och installationer. Dessutom är det<br />
ofta risk att den döda veden spolas upp<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
på stränderna och då inte får sin funktion<br />
i vattendraget, men självfallet en viktig<br />
funktion i strandzonen. Här är det således<br />
en fin balans mellan att bevara de naturliga<br />
processerna och att inte orsaka störning på<br />
andra naturvärden eller olika installationer<br />
och fastigheter.<br />
De stora stormarna, Gudrun och Per, i<br />
början av 2000-talet har givit stora tillskott<br />
av död ved i de sydliga landskapen, inte<br />
minst i vattnen (Figur 9). På grund av att<br />
man i skogsbruket ensidigt inriktar sig på<br />
plantering av gran, som har ett grunt rotsystem,<br />
kommer troligen mängden död ved<br />
i ytvatten att öka framöver. För de närmaste<br />
80–100 åren kan vi dock räkna med en<br />
akut brist på död ved. Framför allt grövre<br />
dimensioner är en bristvara i områden med<br />
skogsbruk.<br />
Figur 9. Mycket död ved på gång till Musån, Ätrans<br />
vattensystem, Falkenbergs kommun, efter stormen<br />
Gudrun i januari 2005. Per Ingvarsson och Per Nykvist<br />
elfiskar lokalen ”B.Nilsson hölja”. Plats: 632178-131511,<br />
karta 5 C SV. Foto: Hans Schibli, Länsstyrelsen i Halland.<br />
Figur 10. Brötbildning från Pite älv 1978 – året innan<br />
flottningen upphörde.<br />
65 kapitel 5
Change language