Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
medelvattenföring Medelvattenföring (m (m3/s)<br />
3 /s)<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Ju mer av tillrinningen dammarna kan<br />
magasinera, desto större påverkan får de på<br />
nedströms morfologi och hydrologi. Dammar<br />
som kan magasinera ett års tillrinning<br />
eller mer har mycket stor negativ påverkan<br />
på ekosystemet (Heinz Center 2002).<br />
Minskningen av extrema maxflöden<br />
innebär att de processer som vidmakthåller<br />
och föryngrar fåran minskar. Dessa högflöden<br />
sorterar också om och förflyttar bottensubstrat.<br />
Utan sådana flöden stabiliseras<br />
fåran, samtidigt som den sedimenterar igen<br />
och får mycket bottenvegetation. Normala<br />
högflöden som återkommer årligen är viktiga<br />
för att knyta ihop vattnet och stranden<br />
genom översvämningar.<br />
Förändringen sker också inom året<br />
eftersom vårfloden hålls inne och utjämnas<br />
över året, framför allt för att kunna användas<br />
under vintern då energibehovet är stort<br />
(Figur 2). Man brukar tala om ”vänd vattenföring”<br />
där det mesta vattnet rinner på<br />
vintern istället för under vår och sommar.<br />
Totalt får dessa förändringar av vattenflödet<br />
stora konsekvenser för vattendragets<br />
flora, fauna och geomorfologi (läs mer i<br />
Avsnitt 5.5).<br />
En vattenreglering innebär inte bara att<br />
själva vattendraget förändrats, integrerat<br />
med vattendraget är dess strandzon som<br />
också påverkas starkt (ex. Jansson m.fl.<br />
2000). Extrema högflöden som återkommer<br />
med 5–10 års intervall sätter gränsen för<br />
träd i strandzonen. Utan en naturlig hydrologisk<br />
regim kan den naturliga vegetatio-<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
kapitel 5<br />
90<br />
nen i strandzonen inte bevaras (Johansson<br />
& Nilsson 2002, Renöfält 2004). Reglerade<br />
vatten får en smal och ensartad strandzon.<br />
Lågflöden sommartid bestämmer ofta<br />
utbredningen av akvatisk vegetation. Låg<br />
och utjämnad vattenföring utan extrema<br />
högflöden är troligen orsaken till att reglerade<br />
älvar har så mycket mossa, löktåg och<br />
ibland alger.<br />
Ofta kan långa sträckor nedströms<br />
kraftverksdammar vara torrlagda, s.k. torrfåror,<br />
större delen av året för att vid riktigt<br />
höga flöden användas som extra utlopp. De<br />
eroderas därvid starkt.<br />
Nedströms många kraftverk utsätts vattendraget<br />
dessutom för korttidsreglering. I<br />
takt med elbehovet (och därmed elprisets)<br />
förändringar under dygnet eller veckan<br />
ökas eller minskas abrupt vattenföringen.<br />
Ibland kan vattenföringen strypas helt, så<br />
kallad nolltappning. Detta skapar naturligtvis<br />
väldigt stressande förhållanden för<br />
djur och växter nedströms. Bottendjursfaunan<br />
reduceras i takt med ökad korttidsreglering<br />
(Raddum m.fl. 2006). Fiskar riskerar<br />
att ibland stranda och ibland spolas bort.<br />
Extrema högflöden kan bestämma en populations<br />
årsklasstyrka genom att helt enkelt<br />
spola bort ungar (Britton m.fl. 2004). Lämpliga<br />
habitat växlar ständigt och fiskarna<br />
får lägga mycket energi på habitatbyten<br />
och mindre fisk blir då lätt offer för predatorer<br />
(ex. Kraft 1972). I denna miljö brukar<br />
endast ett fåtal arter av så kallade generalister<br />
överleva.<br />
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec<br />
Månad<br />
Vojmån efter reglering<br />
(1948-90)<br />
Vojmån före reglering<br />
(1909-47)<br />
Figur 2. Månadsmedelvattenföringen i Vojmån innan reglering (perioden 1909-1947) och efter reglering<br />
(1948-1990). Den kraftiga vårfloden är borta och vattensystemet växer och sedimenterar igen. Data SMHI.
Change language