Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Rekommenderade nivåer på miljöanpassade minimiflöden Det finns olika sätt att gå till väga för att få fram önskvärd minimitappning sommartid. Vanligast i Sverige är att man rekommenderar att en del av årsmedelvattenföringen ska utgöra tillåten minimivattenföring, tyvärr oftast bara 2–5 %. I exempelvis Mörrumsån utgör dock minimitappningen 25 % av årsmedelvattenföringen, vilket gör att laxfiskproduktionen kunnat upprätthållas på en hög nivå. Efter utbyggnaden av Gullspångs kraftverk var minimitappningen länge 1,2 m3 /s, dvs. endast 2 % av årsmedelvattenföringen, medan minimivattenföringen sommartid i Gullspångsälven idag utgör 9 m3 /s av medelvattenföringen på 63 m3 /s, dvs. cirka 14 %. Som en nedre riktlinje anges att lågvattenföringen sommartid aldrig får påverkas så att den understiger naturlig lågvattenföring i vattendrag (Degerman m.fl. 1997). Med naturlig förstås normal lågvattenföring under opåverkade förhållanden. Speciellt i vatten utan laxfisk har man tillåtit låg minimitappning. I Svartån i Örebro är minimitappningen 0,5 m3 /s vid en årsmedelvattenföring av 12 m3 /s, således endast 4 %. Självklart är detta starkt negativt för faunan nedströms. Normal lågvattenföring är 23 % av årsmedelvattenföringen i Svartån, och detta borde vara det lägsta alternativet för en minimitappning. Kanadensiska studier (Scruton & Ledrew 1997) visar att behovet av en tillräcklig vinterlågvattenföring också är viktigt för överlevnaden av större laxfiskungar. Ett älvsystem, West Salmon River, på Newfoundland hade en fastställd reglerad vintervattenföring på 20 % av medelvattenföringen vilket visades sig vara för låga nivåer för att säkerställa goda laxpopulationer genom att övervintringshabitat förlorades. Resultaten styrker Tennants (1976) föreslagna nivåer på minst 30–40 % av medelvattenföringen i lågvattenföring för måttlig resp god status på laxfiskpopulationer. Det saknas idag möjligheter att ange riktvärden för svenska förhållanden. Naturvårdsverket har försökt ta fram miljökvalitetsnormer för flöden/nivåer i rinnande kapitel 5 96 vatten men konstaterade att nivåerna måste anpassas till varje enskilt vattendrag. En enkel regel för minimitappningen nedom vattenmagasin kan förslagsvis vara: • lågvattenföringen, sommar och vinter, får aldrig påverkas så att den understiger naturlig lågvattenföring. • för laxfiskvatten eller andra värdefulla vatten krävs minst 30–40 % av årsmedelvattenföringen som lågvattenföring (sommar som vinter). För flödesbehovet över året finns inga riktlinjer idag, men vikten av en simulering av naturlig flödesdynamik är uppenbar. Framför allt är det av stor vikt att återskapa naturliga högvatten vid naturlig tidpunkt för att underlätta vandringar och för att få en vitalisering av fårans form, stränder och bottenstruktur. Återigen betonas att detta inte utgör Naturvårdsverkets eller Fiskeriverkets åsikter, utan ska ses som rekommendationer från författaren och faktagranskare över rimliga miniminivåer som kan krävas. kontrollera vattenregleringen Det händer alltför ofta att vattenreglering inte sköts enligt vattendomen. Ofta finns det vattennivåmätare, s.k. peglar, uppsatta där vattenståndet kan läsas av. Utgående från avläsning av pegel och så kallade avbördningskurvor kan man sedan ur en tabell utläsa aktuell vattenföring. Avbördningskurvorna är platsspecifika och oftast bekostade av regleringsföretaget. Vem som helst har inte rätt att komma in hos kraftföretaget och läsa av vattenföringen. Detta kan i regel bara utföras av allmän åklagare, länsstyrelsen, tjänstemän vid SMHI, samt tjänstemän vid Fiskeriverket eller fisketillsyningsmän som förordnats speciellt härför. Det är inte ovanligt att kraftföretagen i miljödom ålagts att sätta ut och underhålla s.k. bygdepeglar, dvs. peglar tillgängliga för allmänheten, som därmed kan få insyn i hur regleringen sköts. Det blir dock allt vanligare att man i förhandlingar i Miljödomstolen lyckas slippa dessa åtaganden.
Erhållna resultat En hög och anpassad lågvattenföring i nivåer av 30-40 % av årsmedelvattenföringen renderar ofta i fiskpopulationer av god status (ex Scruton & Ledrew 1997). Från Sverige kan Mörrumsån framhållas där en minimivattenföring på 25 % av medelvattenföringen gett en god artdiversitet, dock med problem med igenväxning och sedimentation på vissa sträckor. Enligt Fiskeriverket (muntligen Arne Johlander) ger även dessa nivåer på minimivattenföringen alltjämt störningar av laxfiskproduktionen vissa år. Internationellt arbetas med att ta fram ekologiskt nödvändiga flödesregimer över hela året för vattendrag (ex Serban 2004), men endast ett litet fåtal av vattendrag har erhållit sådana miljöanpassade flöden. I ett antal tyska floder (ex. delar av Main och Rodach) har restaureringen av en naturlig flödesdynamik ökat artrikedom och täthet av fiskar (Speierl m.fl. 2002). Rapporter finns också om positiva effekter på strandskogar och fåglar (Rood m.fl. 2003). 5.6.5 Miljöanpassade flöden vid bevattningsuttag I södra Sveriges kustlandskap är sommarvattenföringen extremt låg på grund av förändringar i landskapet och bevattningsuttag. Vattendragen är ofta breda och grunda och effekten av vattenuttag blir stor. Lagrum Uttag av vatten för bevattning kräver tillstånd enligt 11 kap 9 § MB. MB medger dock att om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenuttagets inverkan på vattenförhållandena behövs inget tillstånd enligt 11 kap 12 §. Bevisbördan för att ingen skada sker ligger hos utövaren och denna är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för att konstatera att verksamheten inte bryter mot bestämmelserna i MB. Länsstyrelsen kan således förelägga en verksamhetsutövare att inkomma med uppgifter som behövs för tillsynen enligt 26 kap 21–22§ MB. Tyder data på att skada <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag föreligger eller om inget underlag inkommer kan länsstyrelsen förelägga vid vite att en verksamhet ska upphöra. I MB har det införts en anmälningsplikt, som komplement till tillståndsplikten. Bortledande av vatten av högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år behöver enbart anmälas till länsstyrelsen. Dygnsvärdet innebär en bortledning av 7 l/s, vilket kan innebära mycket för små vattendrag i regnfattiga områden. Speciellt om det finns flera bevattningsföretag utmed vattendraget kan vattenföringen helt förbrukas. Här föreslås därför att i vattendrag med höga naturvärden och liten vattenföring under sommarmånaderna kan anmälningslistan inte kan tillämpas och således måste verksamhetsutövarna söka tillstånd från miljödomstolen alternativt ordna sin vattenförsörjning på annat sätt än från dessa vattendrag. Länsstyrelsen har enligt den nya anmälningsplikten en möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren att vidta försiktighetsmått eller söka tillstånd för verksamheten enligt 11 kap 9§ miljöbalken. Sammantaget innebär detta att det är upp till de enskilda länsstyrelserna att arbeta aktivt för att samordna bevattningsuttagen till rimliga nivåer. Figur 5. I jordbrukslandskapet är bevattningskanoner en vanlig syn under torra högsomrar. Om en sådan kanon sprider 10 l/s och ett vattendrag har tio vattenuttag leds 100 l/s bort, vilket kan innebära att många mindre vattendrag får extremt låga vattenföringar. 97 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?