05.09.2013 Views

Ekologisk

Ekologisk

Ekologisk

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Beroende på typen av fiskväg varierar<br />

tillsynsbehovet. Norska undersökningar<br />

visade att hälften av de fiskvägar som inte<br />

fungerade gjorde det på grund av brist på<br />

underhåll (Direktoratet for Naturforvaltning<br />

1990). Schibli (2002) anger tillsynsbehovet<br />

till ca 0,4 persondagar per fiskväg och<br />

år i Halland.<br />

Ofta är det problem med för höga vattenhastigheter<br />

i fiskvägen (passerbarhet)<br />

samt med anlockning till fiskvägen eller så<br />

problem med vattennivåer. Det rinner helt<br />

enkelt för lite vatten i fiskvägarna. I anlockningen<br />

ligger också det att fisk oftast tvekar<br />

innan de simmar in i en fiskväg. Har fisken<br />

väl kommit in i fiskvägen så är chansen att<br />

de vandrar igenom hela större ju längre<br />

upp de kommer. Laine (1990) hävdar att<br />

detta beror på att fiskarna successivt lär sig<br />

hur fiskvägen fungerar och blir allt bättre<br />

på att ta sig vidare i fiskvägen.<br />

Schibli (2002) noterade att ett vanligt<br />

problem i fiskvägar i Halland var att väggarna<br />

var för låga så att fisken hoppade ur<br />

fiskvägen. En så enkel åtgärd som att sätta<br />

upp hönsnät kan lösa detta tillfälligt, men<br />

väggarna bör givetvis höjas på sikt.<br />

Hur kontrollerar man att passagen fungerar?<br />

Kontroll kan antingen ske i fiskvägen<br />

eller upp- eller nedströms. Vanligt är att<br />

man installerar någon typ av fiskräknare.<br />

Observera att många fiskar kan vandra upp<br />

en bit i fiskvägen och sedan vända nedströms.<br />

Fisk brukar ansamlas i fiskvägars<br />

nedre delar. En bra funktionskontroll bör<br />

således ske av både hur många som finner<br />

öppningen och hur många som vandrar hela<br />

vägen igenom. Optimalt kontrolleras också<br />

hur många fiskar som finns nedströms som<br />

inte ens hittar eller stiger in i fiskvägen.<br />

Fiskräknare finns av två huvudtyper,<br />

dels optiska räknare som genom en kedja<br />

av infraröda sensorer registrerar fisken,<br />

dels resistivitetsmätare som registrerar<br />

fisken som en förändring av vattnets resistans.<br />

Den senare typen brukar ge goda<br />

resultat i alla vatten, medan optiska läsare<br />

kan begränsas i mycket turbulenta eller<br />

mörka vatten.<br />

Ett alternativ är givetvis att märka fisken<br />

med radiosändare och pejla vandringsvägen<br />

(Figur 26). Metodiken är dock dyr och<br />

expertis bör anlitas.<br />

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />

Att använda fällor för att fånga fisken är<br />

en effektiv metod (Figur 27), men innebär<br />

samtidigt en stressande hantering av fisk.<br />

Används fällor ska de vittjas med korta intervall<br />

(timmar) och utformas så att fisken<br />

inte skadas eller trycks fast mot gallret av<br />

vattenströmmen.<br />

Figur 26. Berit Sers, Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium,<br />

pejlar vandrande öringsmolt och ål i Bråån.<br />

Figur 27. Björn Tengelin, Egon Sjödin och Erik Sjölander<br />

sätter en fiskfälla på plats i utskovet på omlöpet i<br />

Svartån, Örebro (jämför Figur 7). Initialt användes ett<br />

glest metallgaller för att kontrollera passage av större fisk<br />

(se bilden), därefter monterades ett finmaskigt plastnät<br />

utanpå fällan för att fånga alla migrerande fiskar under<br />

några nätter. Försöket genomfördes i slutet av aprilbörjan<br />

av maj 2002. Nattetid migrerade tusentals benlöjor<br />

tillsammans med hundratals abborrar, mörtar, gäddor,<br />

färnor, björknor och braxar. Omlöpet fungerar således<br />

mycket bra.<br />

131 kapitel 5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!