05.09.2013 Views

Ekologisk

Ekologisk

Ekologisk

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />

Kantzoner på 10 m bredd kan optimalt<br />

reducera mängden avrinnande ytvatten<br />

med 40–100 %, partiklar med 20–100 %,<br />

mängden fosfor med 40–70 %, mängden<br />

kväve med 10–60 % och mängden organiska<br />

miljögifter med 40–100 % (ex.<br />

Large och Petts 1996, Patty m.fl. 1997,<br />

Bergquist 1999).<br />

sade vattnet ökar erosionen och de massor<br />

som spolas bort från kanterna måste sedan<br />

grävas bort från vattendraget nedströms<br />

eftersom de dämmer i nya områden. Från<br />

första spadtaget skapas en ond cirkel som<br />

kräver ständigt nya ingrepp. Om vattendraget<br />

åter meandras (se Avsnitt 5.10) och en<br />

kantzon etableras bryts cirkeln. Etablering<br />

av skuggande träd i kantzonen minskar<br />

igenväxningsproblemen genom att vattenvegetationen<br />

minskar och därmed också<br />

ansamlingen av sediment i vattenfåran (se<br />

stycket om plantering av buskar och träd<br />

ovan). En annan viktig filterfunktion för<br />

kantzoner i jordbrukslandskapet är att de<br />

skapar en buffertzon mellan ytvattnen och<br />

kemikaliebehandling av åkermark. Användningen<br />

av kemiska bekämpningsmedel i<br />

jordbruket ökar räknat som antalet doser<br />

per hektar. Starkare och effektiva medel<br />

gör dock att förbrukningen räknat i ton<br />

minskar. Rester av bekämpningsmedel är<br />

vanliga i jordbruksvattendrag. Flera av de<br />

bekämpningsmedel som används påverkar<br />

negativt reproduktionen hos laxfiskar (läs<br />

mer i Wivstad 2005).<br />

Skyddszon mot skogsbruk<br />

Som en tumregel verkar 15–40 m kantzon<br />

krävas vid ordinära förhållanden för att<br />

minska de negativa effekterna av skogsbruk<br />

(ex. Large och Petts 1996, Palone och<br />

Todd 1997, Bergquist 1999, Henrikson<br />

2007, Nyberg och Eriksson 2001, Degerman<br />

& Nyberg 2002, Hylander 2004). Skulle<br />

marken vara speciellt känslig (t.ex. fuktiga<br />

och blöta marker, finkorniga jordar, samt<br />

områden med hög lutning) bör bredden ökas<br />

för att undvika transport av minerogent<br />

och organiskt material ut i ytvatten. Likaså<br />

bör bredden vara utökad om vattendraget<br />

är speciellt känsligt, t.ex. genom förekomst<br />

kapitel 5<br />

38<br />

av erosionskänsliga arter, eller har höga<br />

naturvärden. Härtill kommer sedan att<br />

kantzonen i sig kan ha stora naturvärden<br />

som påverkar utformningen.<br />

Kantzonen får effekter även på artrikedomen<br />

i vattnet. Undersökningar har visat<br />

att områden med intakt kantzon har högre<br />

täthet av havsöring än andra områden (ex.<br />

Eriksson 2001). Studier av fiskfaunan i 283<br />

olika avsnitt av skogsvattendrag visade<br />

att artantalet var signifikant högre i vattendrag<br />

som hade en skyddszon (5–40 m)<br />

jämfört med dem som saknade skyddszon<br />

mot hygge (Markusson 1998).<br />

Under 2000-talet har kvicksilverläckage<br />

från skogsmark i samband med skogsbruksåtgärder<br />

uppmärksammats. Skogsbruksåtgärder<br />

som på något sätt påverkar<br />

omsättningen av markens mårlager, t.ex.<br />

avverkning, markberedning, körning och<br />

dikning, ökar vanligen också utflödet av<br />

humus (organiskt material) i vattnet. De<br />

metaller som finns bundna till humusen,<br />

t.ex. kvicksilver (Hg) och metyl-Hg kommer<br />

då att transporteras med humusen ut<br />

i sjöar och vattendrag, där de riskerar att<br />

via näringskedjor ackumuleras i rovfisk,<br />

t.ex. gädda. Höga halter av metyl-Hg finns<br />

framförallt vid bäck- och myrkanter där<br />

syrebrist tidvis uppstår (Skyllberg 2003),<br />

varför dessa områden är extra känsliga<br />

för påverkan som kan medföra läckage.<br />

Enskilda studier av körskador i fuktiga partier<br />

i anslutning till vattendrag pekar på<br />

effekter i form av kraftiga och långvariga<br />

förhöjningar i läckage av metyl-Hg. I en<br />

sammanställning över befintlig forskning<br />

(Bishop & Åkerblom, 2006), samt i ett ännu<br />

opublicerat internationellt konsensusdokument<br />

av Bishop m.fl. kring skogsbruk<br />

och dess påverkan i form av läckage av Hg<br />

och metyl-Hg dras slutsatsen att i genomsnitt<br />

25 % av fiskars kvicksilverinnehåll<br />

är orsakat av åtgärder knutna till föryngringsavverkning.<br />

Om körning och drivning<br />

i samband med gallring också påverkar i<br />

motsvarande omfattning är bidraget från<br />

skogsbruk förmodligen kring 40–50 %. För<br />

att motverka transporten av kvicksilver och<br />

metylkvicksilver från mark till vatten har<br />

kantzonerna troligen en viktig funktion att<br />

fylla. Åtgärder som minimerar markskador<br />

i fuktigare områden samt motverkar uttransport<br />

av organiskt material (sediment)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!