Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Kantzoner på 10 m bredd kan optimalt<br />
reducera mängden avrinnande ytvatten<br />
med 40–100 %, partiklar med 20–100 %,<br />
mängden fosfor med 40–70 %, mängden<br />
kväve med 10–60 % och mängden organiska<br />
miljögifter med 40–100 % (ex.<br />
Large och Petts 1996, Patty m.fl. 1997,<br />
Bergquist 1999).<br />
sade vattnet ökar erosionen och de massor<br />
som spolas bort från kanterna måste sedan<br />
grävas bort från vattendraget nedströms<br />
eftersom de dämmer i nya områden. Från<br />
första spadtaget skapas en ond cirkel som<br />
kräver ständigt nya ingrepp. Om vattendraget<br />
åter meandras (se Avsnitt 5.10) och en<br />
kantzon etableras bryts cirkeln. Etablering<br />
av skuggande träd i kantzonen minskar<br />
igenväxningsproblemen genom att vattenvegetationen<br />
minskar och därmed också<br />
ansamlingen av sediment i vattenfåran (se<br />
stycket om plantering av buskar och träd<br />
ovan). En annan viktig filterfunktion för<br />
kantzoner i jordbrukslandskapet är att de<br />
skapar en buffertzon mellan ytvattnen och<br />
kemikaliebehandling av åkermark. Användningen<br />
av kemiska bekämpningsmedel i<br />
jordbruket ökar räknat som antalet doser<br />
per hektar. Starkare och effektiva medel<br />
gör dock att förbrukningen räknat i ton<br />
minskar. Rester av bekämpningsmedel är<br />
vanliga i jordbruksvattendrag. Flera av de<br />
bekämpningsmedel som används påverkar<br />
negativt reproduktionen hos laxfiskar (läs<br />
mer i Wivstad 2005).<br />
Skyddszon mot skogsbruk<br />
Som en tumregel verkar 15–40 m kantzon<br />
krävas vid ordinära förhållanden för att<br />
minska de negativa effekterna av skogsbruk<br />
(ex. Large och Petts 1996, Palone och<br />
Todd 1997, Bergquist 1999, Henrikson<br />
2007, Nyberg och Eriksson 2001, Degerman<br />
& Nyberg 2002, Hylander 2004). Skulle<br />
marken vara speciellt känslig (t.ex. fuktiga<br />
och blöta marker, finkorniga jordar, samt<br />
områden med hög lutning) bör bredden ökas<br />
för att undvika transport av minerogent<br />
och organiskt material ut i ytvatten. Likaså<br />
bör bredden vara utökad om vattendraget<br />
är speciellt känsligt, t.ex. genom förekomst<br />
kapitel 5<br />
38<br />
av erosionskänsliga arter, eller har höga<br />
naturvärden. Härtill kommer sedan att<br />
kantzonen i sig kan ha stora naturvärden<br />
som påverkar utformningen.<br />
Kantzonen får effekter även på artrikedomen<br />
i vattnet. Undersökningar har visat<br />
att områden med intakt kantzon har högre<br />
täthet av havsöring än andra områden (ex.<br />
Eriksson 2001). Studier av fiskfaunan i 283<br />
olika avsnitt av skogsvattendrag visade<br />
att artantalet var signifikant högre i vattendrag<br />
som hade en skyddszon (5–40 m)<br />
jämfört med dem som saknade skyddszon<br />
mot hygge (Markusson 1998).<br />
Under 2000-talet har kvicksilverläckage<br />
från skogsmark i samband med skogsbruksåtgärder<br />
uppmärksammats. Skogsbruksåtgärder<br />
som på något sätt påverkar<br />
omsättningen av markens mårlager, t.ex.<br />
avverkning, markberedning, körning och<br />
dikning, ökar vanligen också utflödet av<br />
humus (organiskt material) i vattnet. De<br />
metaller som finns bundna till humusen,<br />
t.ex. kvicksilver (Hg) och metyl-Hg kommer<br />
då att transporteras med humusen ut<br />
i sjöar och vattendrag, där de riskerar att<br />
via näringskedjor ackumuleras i rovfisk,<br />
t.ex. gädda. Höga halter av metyl-Hg finns<br />
framförallt vid bäck- och myrkanter där<br />
syrebrist tidvis uppstår (Skyllberg 2003),<br />
varför dessa områden är extra känsliga<br />
för påverkan som kan medföra läckage.<br />
Enskilda studier av körskador i fuktiga partier<br />
i anslutning till vattendrag pekar på<br />
effekter i form av kraftiga och långvariga<br />
förhöjningar i läckage av metyl-Hg. I en<br />
sammanställning över befintlig forskning<br />
(Bishop & Åkerblom, 2006), samt i ett ännu<br />
opublicerat internationellt konsensusdokument<br />
av Bishop m.fl. kring skogsbruk<br />
och dess påverkan i form av läckage av Hg<br />
och metyl-Hg dras slutsatsen att i genomsnitt<br />
25 % av fiskars kvicksilverinnehåll<br />
är orsakat av åtgärder knutna till föryngringsavverkning.<br />
Om körning och drivning<br />
i samband med gallring också påverkar i<br />
motsvarande omfattning är bidraget från<br />
skogsbruk förmodligen kring 40–50 %. För<br />
att motverka transporten av kvicksilver och<br />
metylkvicksilver från mark till vatten har<br />
kantzonerna troligen en viktig funktion att<br />
fylla. Åtgärder som minimerar markskador<br />
i fuktigare områden samt motverkar uttransport<br />
av organiskt material (sediment)