You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
lösning på den h<strong>är</strong> ”vattenförgiftningen”? Det som skrämde honom mest var att han redan nu<br />
började bli törstig.<br />
Stockholm<br />
18:15<br />
Det hade äntligen gått upp för Sven att något var på gång. Efter att ha sett två filmer i rad var<br />
han redo att gå ut på stan för att köpa en flottig kebab. Vatt<strong>net</strong> i hans lägenhet var fortfarande<br />
avstängt och han började bli irriterad på kommungubbarna. Om det inte kom igång inom ett<br />
par timmar skulle han ringa och klaga. Nåväl, hungern började riva i honom och huvudv<strong>är</strong>ken<br />
blev bara v<strong>är</strong>re. Han var tvungen att få i sig mat. Egentligen ville han knappt prata med<br />
turkarna på kebabhaket men han var för hungrig för att orka hata dem nu.<br />
N<strong>är</strong> han kom utanför porten till huset m<strong>är</strong>kte han genast att något var annorlunda. Bilar<br />
tutade på vägarna. Det var inte bara enstaka som tutade, det gjorde de alltid. Nu lät det istället<br />
som en orkester n<strong>är</strong> signalhornen tävlade om att överrösta varandra. Han såg också människor<br />
som skyndade fram överallt. De sprang snarare, rättade han sig. Så gott som alla hade<br />
huvudena nedböjda, som om de var rädda för något.<br />
Han gick långsamt uppför gatan. Människor han mötte småsprang förbi honom. Han<br />
kände sig inte på humör för överraskningar eller stressade idioter. Det kändes som varje steg<br />
han tog skakade om hj<strong>är</strong>nan vilket sände spikar av sm<strong>är</strong>ta genom huvudet. Mjölken hade han<br />
druckit upp nästan direkt n<strong>är</strong> han hade kollat på film och han hade ingen mer hemma. Han<br />
skulle handla mer om han kom ihåg. Nu gällde det att få tag i mat. N<strong>är</strong> Sven äntligen kom<br />
fram till kebabhaket såg han till sin förvåning att det var stängt. Han fånstirrade på den<br />
stängda dörren. Sedan svor han och slog näven så hårt i dörren att fönsterrutorna skallrade.<br />
<strong>Vad</strong> var det som stod på? Han var tvungen att ta reda på det.<br />
Han såg en kvinna skynda fram ett par meter bort. N<strong>är</strong> han ropade på henne skyndade hon<br />
bara på stegen och försvann runt ett hörn. Jävla människor det finns. En flyktig tanke for<br />
genom honom. Hans tatueringar som sträckte sig långt upp på halsen kanske skrämde bort<br />
människor. Eller hans rakade skalle. I vanliga fall tyckte han om känslan av makt han fick n<strong>är</strong><br />
han kunde skrämma sig fram. Men inte nu, nu ville han få reda på vad som stod på. Han<br />
började gå hemåt igen, vatt<strong>net</strong> kanske var tillbaka. Han behövde verkligen en dusch.<br />
Framför honom såg han ytterligare en kvinna komma mot honom. Han tog strategiskt ett<br />
steg åt sidan för att blockera hennes väg. Hon hade huvudet nedböjt som alla andra och såg<br />
109