Vad är din hemlighet? - HansOlsson.net

gärningsmän, men han såg inte en enda. När han gick av sitt pass klockan 17:00 gick han
direkt till garaget, hämtade bilen och körde sedan hem.
När han klev in genom dörren till deras lägenhet var han trött och hade ont i huvudet. Allt
han ville var att äta lite mat och gå och lägga sig. Han hörde att Sofia sjöng i köket och
huvudvärken blev bara värre. Han älskade henne, men kanske lite mindre just idag. Nåväl,
bara han fick i sig lite mat så skulle allt bli bättre. Han gick ut i köket och kramade om henne.
Hon pep till förtjust och tryckte sin varma kropp mot honom. Ok, det kändes bra att vara
hemma.
”Hej gumman, hur har din dag varit?”
”Bara bra. Vi har fått nya arbetsuppgifter idag som faktiskt verkar vara riktigt intressanta.”
Hon synade Mikael och gav honom ett leende. ”Men vi kan ta det sen, du ser trött ut.”
”Helt förstörd. Tack älskling. Var är Marie?”
”Ute på gården och leker. Jag sa åt henne att komma in snart eftersom du var på väg hem
och maten är klar när som helst.”
Mikael mumlade något till svar, sedan gick han och satte sig i soffan framför TV:n. Så
fort han sjönk ner i den slitna skinnsoffan kom tröttheten över honom. Han knäppte på TV:n
och såg på de flimrande bilderna utan att registrera vad det var för något. Tankarna seglade
mellan kulan, apatin på jobbet och doften av mat som spred sig i lägenheten.
Strax därefter kom Marie in. Hon var strålande glad och sprang genast in i vardagsrummet
när hon fått av sig skorna och slängde sig i famnen på Mikael. Han kunde inte låta bli att le
stort åt deras lilla flicka.
”Hej gumman, har du haft det bra idag?”
”Jättebra! Jag har lekt med Karin men sedan skulle hon gå hem fast då lekte jag själv en
stund istället.”
Karin var lika gammal som Marie och bodde i ett av husen mitt emot deras. De båda
flickorna brukade leka så ofta de kunde.
Marie tittade upp i taket med en fundersam min samtidigt som hon sög på sin underläpp.
”Pappa, finns det björnar här?”
”Björnar? Hur menar du? Det finns björnar i Sverige i alla fall, men de bor längre norrut.”
”Nej, jag menar här. Finns det björnar här?”
Mikael tittade förvånat på henne där hon satt i hans knä och såg helt allvarlig ut.
”Nej, det finns inga björnar här. Varför undrar du det?”
”Jag såg en björn idag.”
”Hur menar du? Hemma hos Karin eller?”
67