Vad är din hemlighet? - HansOlsson.net

den också för att se om han kunde lista ut var ifrån den kom. Det kanske stod något i botten på
den som han missat tidigare. Made in Taiwan eller något åt det hållet. Men så kom han ihåg
att burken förmodligen hamnat bland allt annat bråte som han kastat in i ladugården.
Han muttrade för sig själv när han gick igenom tänkbara ställen där den kunde vara, men
den kunde inte vara någon annan stans. Han hade lagt den på skottkärran, det kom han ihåg.
Han suckade medan han tittade ut genom fönstret. Det var redan kolmörkt ute. Hade de fått
med sig någon ficklampa ner hit? Jo, han borde ha tagit med sig en. Mycket riktigt låg det en
ficklampa i en låda under köksbänken. Han tackade sina gamla invanda rutiner som väktare
för att han hade tänkt på det. När man ronderade på nätterna visste man aldrig när en
ficklampa behövdes och således hade han tagit med sig en till stugan, mer av gammal vana än
att han faktiskt tänkt på att det skulle vara praktiskt.
Han gick ut i farstun och krängde på sig fleecetröjan igen. Sedan klev han försiktigt ut
genom dörren för att inte råka väcka familjen som sov på övervåningen. Det var svalt, nästan
kallt ute och en aning rått i luften. Han huttrade till och slog sedan på ficklampan. Mörkret var
kompakt, trots att det inte var så sent, och han ville inte riskera att ramla och slå sig i den
grusiga backen ner till ladugården. Ljuset flackade nervöst framför honom där han gick.
Ladugården låg där nere som en stor mörk kloss. Tankar om skräckfilmer med mördare i
ödehus virvlade snabbt igenom hans huvud, men han avfärdade dem lika snabbt som de dök
upp. Han var vuxen och de var ensamma här. Ingen idé att jaga upp sig över fånigheter.
När han kom fram till ladugårdsdörren vände han sig om och tittade upp mot stugan. Det
svaga ljuset som sipprade ut från köksfönstret såg inbjudande ut och han funderade plötsligt
på att strunta i det här. Han kunde lika gärna hämta burken imorgon. Men så öppnade han den
svartmålade dörren och klev in i ladugården. Lukten av gammalt torkat hö och en svag lukt av
metall från gamla redskap slog emot honom. Mörkret var så påträngande att han nästan kunde
ta på det. Han svor till när han slog foten i något som föll ner på golvet med ett skramlande. I
ficklampans sken såg han att han vält en spade. Till höger innanför dörren låg högen med
skräp som han hittat tidigare under dagen. Till vänster om honom fanns en strömbrytare, men
när han knäppte på den hände ingenting. Lamporna måste ha gått sönder för länge sedan. Han
svor för sig själv för att han glömt kolla upp det. Han fick rota igenom skräpet så gott han
kunde med hjälp av ficklampan istället.
Han böjde sig ner över högen och suckade tungt. Det var till och mer skit än han kom ihåg
att han plockat upp. Det skulle ta en stund att rota igenom allting. Om han hade otur, och det
fick han räkna med, så låg burken längst ner under allting. Men det var lika bra att få det gjort.
Nu var han ju ändå här ute. Han började med att kasta undan de största sakerna som låg
57