You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lördag 15/8-2011<br />
Östergötland<br />
05:37<br />
Bengt tittade ut över den spegelblanka sjön. Det enda som störde det lugna vatt<strong>net</strong> var små<br />
krusningar efter båten som rörde sig n<strong>är</strong> han ändrade ställning. Dimstråk flöt tätt ovanför<br />
vattenytan och någonstans i fj<strong>är</strong>ran kunde han höra en lom. Det lugnande ekande fågelljudet<br />
fyllde honom med ro. Det svaga gryningsljuset lyste upp partier av granskog som omg<strong>är</strong>dade<br />
sjön. Vassruggarna längs strandkanten var helt stilla, som om de väntade på att vakna till en<br />
ny dag. Det var vackert. Trolskt.<br />
Han sneglade på sitt digitala armbandsur. 05:37. Han suckade nöjt, det h<strong>är</strong> var livet. Han<br />
hade gett sig ut på sjön varje lördag morgon sedan han blev förtidspensionerad tre år tidigare.<br />
Bengt hade jobbat som konsult men blivit utbränd av stress. Dessutom hade han fått ont i<br />
ryggen av att sitta så mycket. Det hade kommit gradvis, en obehaglig svårdefinierad sm<strong>är</strong>ta.<br />
Ibland stack det i hans armar. Ibland kände han kalla ilningar i axlarna. Vissa gånger var<br />
ilningarna varma, nästan brännande istället. Han hade ignorerat varningarna för länge och till<br />
slut hade kroppen sagt ifrån. Han kunde inte längre jobba.<br />
Bengt sköt undan minnena från jobbet, han saknade det inte. Att vara pensionerad var<br />
underbart trots att han bara var femtiotre år. Han hade ingen förmögenhet att tala om men han<br />
klarade sig. Han skulle njuta av livet.<br />
Ett tjugotal meter bort tyckte han sig se ringar på vatt<strong>net</strong>. Han satte försiktigt årorna i<br />
vatt<strong>net</strong>, tog ett kraftigt tag och ekan gled ljudlöst över vatt<strong>net</strong>. Han fällde in årorna över den<br />
lilla båtens akter. Han fingrade på asken med fiskedrag, men ångrade sig. Han hade ingen<br />
brådska. Istället letade han fram sin termos och hällde upp kaffe i locket. Han brände sig i<br />
gommen n<strong>är</strong> han ivrigt smuttade på kaffet. Han svor tyst för sig själv, mest för att det skulle<br />
göras n<strong>är</strong> man brände sig, inombords kände han sig fortfarande alldeles lugn.<br />
Han ställde ifrån sig kaffet vid sidan om sig och började plocka med kastspöet, reven var<br />
trassligare än han ville. Han hörde lommen igen, den h<strong>är</strong> gången var det n<strong>är</strong>mare. Något i<br />
ljudet störde honom. Förbryllat rynkade han på ögonbrynen, lommen hade aldrig stört honom<br />
förut. Han försökte komma på vad det var n<strong>är</strong> han letade efter ett lämpligt drag, men så<br />
tappade han bort tanken. Idag skulle han försöka få upp gammelgäddan som gömde sig i sjön.<br />
Han hade försökt varje lördag sedan han hade börjat åka ut hit. Han log s<strong>net</strong>t åt tanken på<br />
98