You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
N<strong>är</strong> han väl fått igång datorn och alla program var det tomt i huvudet. Markören blinkade<br />
på precis samma ställe d<strong>är</strong> han lämnat den sist och all motivation han samlat på sig under<br />
morgonen försvann. Han kunde bara tänka på vad han skulle ha för <strong>hemlighet</strong>.<br />
Sv<strong>är</strong>ande gick han och hämtade en kopp kaffe innan han på nytt försökte fokusera på sitt<br />
jobb. Det gick inte. Han gav upp för stunden och försökte istället tänka på <strong>hemlighet</strong>er i nya<br />
banor. Det fick inte vara för trivialt, så mycket visste han redan. <strong>Vad</strong> skulle han då kunna<br />
komma på?<br />
Mord ville han inte begå, eller åtminstone inte ens överväga förrän han uttömt alla andra<br />
alternativ som fanns. Och det måste finnas oändligt. Tyv<strong>är</strong>r kunde han inte komma på<br />
oändligt många.<br />
<strong>Vad</strong> han d<strong>är</strong>emot kom på var ganska omfattande. Han kanske skulle råna en bank?<br />
Han hade ingen aning om hur ett bankrån skulle gå till, men om han skulle lyckas var han<br />
tvungen att göra det själv. Om han hade en medhjälpare, eller flera för den delen, skulle ju de<br />
personerna också veta om vad han visste. Det ville han inte. Hans <strong>hemlighet</strong> skulle vara hans<br />
och ingen annans.<br />
Och var skulle han förresten få tag i medhjälpare? Hans konsultkollegor kanske? Han<br />
flinade till vid tanken på ett gäng konsulter med rånarluvor, rusande in på en bank och istället<br />
för vapen svinga datormöss som lasson över huvudet och med vilt stirrande blickar. Om han<br />
skulle lyckas med ett bankrån skulle han behöva noggrann planering och planläggning under<br />
lång tid. Han visste inget om hur det skulle gå till, men ju mer han tänkte på det desto<br />
jobbigare blev det.<br />
Förutom minutiös planering skulle han behöva en stor portion tur för att inte åka fast. Om<br />
han blev tagen av polisen var hans <strong>hemlighet</strong> förlorad i ett fåfängt försök att råna en bank. Det<br />
var inte en jättedålig idé för hans syfte, men han misstänkte att den i slutändan skulle vara<br />
alltför opålitlig och slumpmässig för att han skulle kunna vara säker på att lyckas. Skit också.<br />
Hans kollegor började droppa in, de gick alla med släpiga trötta steg och hade mörka<br />
ringar under ögonen. Han undrade hur han själv såg ut. Han kom på att han fortfarande inte<br />
rakat sig och han kliade sig förstrött i skäggstubben. Men det spelade ingen roll.<br />
Han gick och hämtade ytterligare en kopp kaffe, nu fast besluten att lägga alla absurda<br />
tankar om <strong>hemlighet</strong>er åt sidan och börja jobba. Än så länge var det inte så farligt att ligga<br />
efter lite med kodningen, men han hade en deadline om två dagar och för att hinna med den<br />
var han tvungen att lägga på ett kol. Kanske ett par kol till och med, eftersom han inte gjort ett<br />
dugg igår. Han sköt nu än mer bestämt sina idéer åt sidan och fokuserade på funktionen han<br />
skulle skriva. Han sjönk ner i stolen igen och stirrade på markören som envist blinkade på<br />
149
Change language