Vad är din hemlighet? - HansOlsson.net

han verkade nervös och obekväm av att vara ute på landet. Han harklade sig ideligen och
torkade omedvetet av sina svettiga händer på byxorna så att pressvecken långsamt började
utplånas. Mikael sneglade på Sofia som log till svar, de tänkte samma sak.
De stod och småpratade en kort stund som situationen bjöd innan Bengt slutligen slog ut
med handen för att visa dem runt.
”Nej men vi kanske ska titta på objektet?”
Sofia ropade på Marie som glatt tittade upp bakom en vinbärsbuske som växte i ett litet
trädgårdsland i utkanten av gräsmattan.
”Vi går in och tittar i huset. Håll dig i närheten så vi kan se dig från fönstren.” Marie
vinkade glatt och försvann sedan bakom busken. Sedan följde de Bengt in i huset.
Han berättade att det bott ett äldre par i huset. Mannen hade gått bort av ålder ett år
tidigare och kvinnan hade inte orkat sköta allting själv. Hon hade flyttat till ett äldreboende
och nu såg ett av parets vuxna barn till huset någon gång ibland. Mikael tänkte att det nog inte
var så ofta eftersom gräsmattan inte såg ut att ha blivit klippt på ett bra tag, men han förstod
det samtidigt. Om ens föräldrar blir så gamla att de inte kan ta hand om sig själva så vill man
kanske inte vara i barndomshemmet så ofta. Det kan vara svårt att se åldern ta ut sin rätt, det
visste han av egen erfarenhet. Hans far hade blivit dement för ett par år sedan och varit
tvungen att flytta från sin lägenhet som han haft i trettio år. Nåväl, tiden har sin gilla gång
med allting.
Bengt visade dem in genom farstun. Det fanns knappt några möbler kvar, men det gjorde
inget. Både Mikael och Sofia ville pyssla med huset, göra det till sitt eget. Om det funnits
möbler från det gamla paret hade de förmodligen slängt dem. Det skulle bli deras drömställe
och ingen annans. På bottenvåningen fanns ett stort kök, ett vardagsrum och en toalett. I
farstun fanns en smal trappa som ledde upp till övervåningen där det fanns tre omöblerade
rum. Ett kunde vara TV-rum, ett annat till Marie och det tredje kunde bli deras sovrum.
Det var ett fullt modernt hus med rinnande vatten, el och bredband. Mikael tyckte nästan
det var komiskt att det fanns bredband här ute på vischan. På ett sätt skulle det varit skönt att
inte ha det, då behövde han inte bekymra sig om jobb eller e-mail de gånger han och familjen
var här. Men å andra sidan kanske det var skönt att inte vara totalt bortkopplad från
verkligheten.
När Bengt var klar lämnade han dem ensamma på övervåningen så att de skulle kunna
diskutera hur de ville göra. Trappan knarrade när Bengt stånkande tog sig ner. Sedan hörde de
hur ytterdörren slog igen. Sofia vände sig mot Mikael. Det glittrade i hennes ögon.
45