Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som fanns i kylskåpet. Utan att tveka tog han ut ett, skruvade av korken med viss svårighet<br />
och satte sedan paketet till munnen. Apelsinjuicen brände i hans torra hals men han brydde sig<br />
inte. Det var en underbar sm<strong>är</strong>ta till skillnad från den torka som plågat honom innan.<br />
I ögonvrån såg han något som rörde sig. N<strong>är</strong> han vände blicken ditåt såg han mannen han<br />
knuffat omkull. Varför var han h<strong>är</strong>? Just ja, det var hans lägenhet. Sven ställde ifrån sig<br />
juicepaketet och drog på sig knogj<strong>är</strong><strong>net</strong>. Mannen framför honom verkade fortfarande yr efter<br />
att ha slagit i huvudet. Bra. Det skulle göra det h<strong>är</strong> lättare. Han tog ett kort steg framåt och<br />
skulle precis slå mannen i pannan n<strong>är</strong> han hörde något bakom sig. Han vände sig förvånat om<br />
och hann precis se en höggravid kvinna svinga en stekpanna mot honom. Stekpannan träffade<br />
honom strax bakom örat. Sven såg miljontals stj<strong>är</strong>nor framför ögonen innan det blev svart.<br />
Det var ett barmh<strong>är</strong>tigt mörker, befriat från törst.<br />
Hjalmar stapplade fram och omfamnade Josefine. Hon hade smugit sig runt genom<br />
vardagsrummet till kökets andra dörr. Den främmande mannen hade helt missat det. Josefine<br />
höll stekpannan i ett krampaktigt grepp. N<strong>är</strong> Hjalmar drog henne intill sig släppte hon<br />
stekpannan som slamrande slog i golvet. Hon började gråta.<br />
”<strong>Vad</strong> händer?” snyftade hon.<br />
Hjalmar släppte henne, han böjde sig ner för att känna på den rakade mannens puls. Det<br />
fanns ingen. M<strong>är</strong>kligt nog hade han inga som helst skuldkänslor. Skitstöveln hade brutit sig in<br />
i hans hem, stulit hans livsviktiga vätska och hotat honom och hans Josefine. Han var glad att<br />
mannen var död.<br />
<strong>Vad</strong> skulle de göra nu? Ringa polisen? Nej, djungelns lag rådde i Stockholm. Han hade<br />
sett hur människorna betedde sig på Willys och på gatorna. Det räckte. Det var han och<br />
Josefine nu. Han var tvungen att skydda henne så gott han kunde. Så länge deras juice och<br />
konserver räckte. Han kände dystert på paketet som den rakade mannen druckit ur. Det var<br />
halvfullt. Så meningslöst. De fick dumpa kroppen någonstans utanför lägenheten n<strong>är</strong> det blev<br />
natt. Hjalmar trodde inte att någon skulle bry sig. V<strong>är</strong>lden var redan ett kaos. Han kunde inte<br />
förstå hur det kunde ha gått så snabbt.<br />
Han reste sig och kramade Josefine igen. På gatan utanför kunde de höra hur en mobb<br />
drog fram. De skrek något om att lyncha statsministern för att kunna stjäla vatt<strong>net</strong> han gömt<br />
undan. Hjalmar blundade och strök Josefine över håret. De var ensamma i sin kamp för<br />
överlevnad nu.<br />
Tisdag 18/8-2011<br />
117
Change language