You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tills han antingen somnade i soffan eller tills tristessen tog över så han helt enkelt gick och<br />
lade sig. I brist på annat.<br />
Stämningen på jobbet kunde också ha varit bättre. Det var inte så att han vantrivdes, men<br />
det var alltid samma gamla skämt som gick runt. Eller prat om vädret. Eller vad som hade<br />
hänt i gårdagens fotbollsmatch. Han hatade fotboll.<br />
Han suckade och tog en näve popcorn som han hällt upp i en skål, sedan slängde han upp<br />
benen på soffbordet och började zappa mellan kanalerna på TV:n.<br />
Han tänkte egentligen inte börja kolla på något s<strong>är</strong>skilt, men efter ett tag orkade han helt<br />
enkelt inte byta kanal en gång till. Han lät handen falla ner på soffan och bli liggande d<strong>är</strong>.<br />
Kanalen han fått in visade en serie han inte sett tidigare. Den hette Dexter och handlade om en<br />
seriemördare som rensade upp d<strong>är</strong> rättssystemet havererade. Han tyckte faktiskt det var en<br />
riktigt bra serie och för första gången på länge njöt han av att bara sitta hemma i sin ensamhet<br />
och kolla på TV.<br />
N<strong>är</strong> serien var slut en dryg halvtimme senare hade han fått mersmak, men till sin<br />
besvikelse insåg han att han skulle behöva vänta en vecka till på nästa avsnitt. Nåväl, då hade<br />
han åtminstone något att se fram emot. Den känslan var så ovan att han nästan log, men bara<br />
nästan.<br />
Han ställde den tomma popcornskålen på bordet och gick för att borsta tänderna. Klockan<br />
hade blivit halv tolv och det var hög tid att gå och lägga sig.<br />
Han betraktade sig själv i badrumsspegeln och funderade på om han skulle orka raka sig eller<br />
om han skulle skita i det.<br />
Det var i det ögonblicket han fick idén som för alltid skulle förändra hans liv.<br />
Dexter hade ju en fruktansv<strong>är</strong>d <strong>hemlighet</strong>. Det var ingen i hans omgivning som misstänkte<br />
att han var en seriemördare och Dexter hade blivit en mästare på att dölja det. <strong>Vad</strong> hade<br />
vanliga människor egentligen för mörka <strong>hemlighet</strong>er? Eller vilka <strong>hemlighet</strong>er som helst för<br />
den delen, de behövde ju inte vara lika mörka som Dexters. <strong>Vad</strong> hade han själv för <strong>hemlighet</strong>?<br />
Han blev så uppslukad av tanken att han helt glömde bort att raka sig. N<strong>är</strong> han väl gått och<br />
lagt sig låg han och stirrade upp i taket, oförmögen att kunna somna. Han borde ha en<br />
<strong>hemlighet</strong>, frågan var bara vad det skulle kunna vara för något.<br />
Han visste inte n<strong>är</strong> han somnade men det var strax efter två på natten. N<strong>är</strong> klockradion<br />
ringde halv sju på morgonen kände han sig mer död än levande. Kroppen var tung och han<br />
fick kämpa sig ur sängen. Han kände sig groggy och det tog en stund att koor<strong>din</strong>era kroppen<br />
så att den gjorde som han ville.<br />
145
Change language