Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
alla sjukdomar, kommer inte då de sämre generna ta över? Survival of the fittest gäller inte i<br />
dagens samhälle.<br />
Han tittade noggrant på sk<strong>är</strong>men d<strong>är</strong> kvinnan skrev. Även om hon aldrig skulle få veta om<br />
hackerns existens så fick han energi och liv genom hennes ord. Kod 29 var fantastiskt. Hon<br />
skrev något nu, kanske en låttext eller en dikt. Han visste inte, men det var som att lyssna på<br />
musik n<strong>är</strong> han följde den darrande markörens rörelse över sk<strong>är</strong>men:<br />
I need to move on. I need to breathe. I need to Hon <strong>är</strong> borta sleep in the arms of a valkyria.<br />
<strong>Vad</strong> i helvete? Hackern blev för en sekund stel och ögonen var klistrade på meningen på<br />
sk<strong>är</strong>men. Han hade inte sett fel och Vandragama hade inte heller skrivit fel. "Hon <strong>är</strong> borta."<br />
Ögonen gled vidare till källan. Meningen var skrivet i ett lösenordsfönster i ett fönster som<br />
Vandragama inte använde. <strong>Vad</strong> var det frågan om?<br />
"Jag vet att du <strong>är</strong> d<strong>är</strong>", dök plötsligt upp på sk<strong>är</strong>men. Från lösenordsfältet. Vandragama<br />
skrev vidare på sin text utan att vara medveten om vad som skedde på ett annat ställe i hennes<br />
dator. Hackern satt tyst och stel som en stenstod med ögonen fixerade på sk<strong>är</strong>men. <strong>Vad</strong> fan<br />
var det frågan om? Tankarna virvlade runt i hans huvud och han kände sig plötsligt mycket<br />
torr i munnen.<br />
"Du kan sluta låtsas. Jag vet."<br />
Markören blinkade, nästan utmanande, framför honom. Var någon honom på spåret? Hade<br />
någon upptäckt Kod 29? Men det var inte möjligt. Programmet var så diskret att det var näst<br />
intill omöjligt att upptäcka. Bara en likv<strong>är</strong>dig hacker skulle kunna upptäcka det, och då måste<br />
han dessutom ha en stor portion tur. Det h<strong>är</strong> var bara inte möjligt.<br />
"Jag ser dig, lika tydligt som en öppen vårbok."<br />
Hackern sp<strong>är</strong>rade upp ögonen tills det började v<strong>är</strong>ka i huvudet. En vårbok? <strong>Vad</strong> fan <strong>är</strong> en<br />
vårbok? Han dubbelkollade att det inte var Vandragama som skrev något kryptiskt, men hon<br />
var inte i den delen av datorn. Det h<strong>är</strong> var något annat.<br />
"Jag behöver <strong>din</strong> hjälp, <strong>din</strong> expertis."<br />
Hackern kunde inte tro sina ögon. Det måste vara ett dåligt skämt. Ingen kunde komma<br />
honom på spåren. Plötsligt kände han sig olustig. Han hade en spion i sitt eget hem. En<br />
inkräktare som på något sätt hade tagit sig in. Han visste att det inte fanns en väg in. Men<br />
ändå var inkräktaren h<strong>är</strong>.<br />
"Jag vet att du finns, drick ditt te och svara mig."<br />
41
Change language