You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kyla i paradiset<br />
På väg 34 mellan Linköping och Rimforsa susar en svart bil fram. Förvånade ansikten tittar på<br />
mannen som kör under de få sekunder då deras blickar möts. Mannens mun <strong>är</strong> vidöppen som<br />
om han skrek för sitt liv. De mötande bilisterna funderar en kort stund på varför han skriker<br />
innan de susar iväg ur hans liv i motsatt riktning. De har snart glömt honom d<strong>är</strong> de <strong>är</strong> på väg<br />
till sina hem, jobb eller sommarstugor. <strong>Vad</strong> de inte vet <strong>är</strong> att mannen har en <strong>hemlighet</strong> som<br />
han inte vill dela med sig av. En kunskap som kräver insikt och som han tror de flesta som<br />
susar förbi honom saknar.<br />
Det var en sommarkväll i juli som han kom till insikt. Luften var klar och lite kylig efter<br />
reg<strong>net</strong> som vräkt ner under flera dagar. Men nu tittade äntligen solen fram bakom de<br />
uppsprickande molnen. Han hade precis cyklat hem från jobbet och stod nu utanför<br />
ytterdörren till villan. Han drog sig för att gå in till sin väntande sambo och son. Han kände ett<br />
behov av att få vara ensam en stund. Ett stråk av irritation drog över hans ansikte innan han i<br />
ett plötsligt infall bestämde sig. Han brukade inte göra så h<strong>är</strong> men den h<strong>är</strong> dagen var inte hans<br />
dag. Allting hade gått fel sedan han satte foten på kontoret. Först spillde han kaffe över<br />
skjortan, sedan drack han i ett anfall av raseri för fort så han brände sig i munnen. Turerna<br />
fortsatte hela dagen. Borttappat passerkort, bråk med kollegorna, en presentation som gått<br />
dåligt. Kort sagt skit rakt igenom. Nu orkade han inte genast ta tag i allting som behövde<br />
göras hemma.<br />
Han klev snabbt in genom dörren, ropade något till sambon, slet åt sig bilnycklarna från<br />
nyckelskåpet innanför dörren, satte sig i bilen och åkte iväg med en rivstart. Till en början<br />
körde han utan mål och mest för att bli kvitt den molande känslan av besvikelse som rann<br />
igenom honom som en störtflod. Han passerade garnisonen d<strong>är</strong> han omedvetet svängde av<br />
mot Lambohov. Väl d<strong>är</strong> tänkte han vända men fortsatte istället till Kåparpsrondellen. Rätt<br />
som det var befann han sig på väg 34 med kurs mot Rimforsa. Han brukade sällan åka den h<strong>är</strong><br />
vägen eftersom han aldrig hade <strong>är</strong>enden h<strong>är</strong>åt, men ikväll var det annorlunda. Han åkte inte<br />
för att uträtta <strong>är</strong>enden. Han åkte för att få energi, för att bli kvitt känslan av kyla i kroppen<br />
efter en eländig dag. Han var medveten om att alla kunde ha dåliga dagar, frågan var bara hur<br />
andra människor hanterade dem. N<strong>är</strong> kylan sipprar igenom paradisets fasader i folks liv så<br />
måste man ha ett sätt att ta sig vidare, ett sätt att starta om och förändra sig så att man klarar<br />
nästa dag. Så han satte sig i bilen för att få de dåliga känslorna att försvinna i farten.<br />
158
Change language