You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
"<strong>Vad</strong> sa du?"<br />
"<strong>Vad</strong> då? Jo, du kan väl berätta n<strong>är</strong> du..."<br />
"Nej, det d<strong>är</strong> om Jesus, vad sa du om det?"<br />
Peter tittade förvånat på honom och harklade sig.<br />
”Jo alltså, förra veckan var det en stolle i Danmark som trodde han var Jesus. Han gick<br />
tydligen runt naken på gatorna, gapande och skrikande."<br />
Stefan stirrade på Peter med uppsp<strong>är</strong>rade ögon och öppen mun som om han var en okänd<br />
varelse från rymden. D<strong>är</strong> hade han det. Nu visste han vad hans <strong>hemlighet</strong> skulle vara.<br />
Tankarna rusade runt i huvudet på honom n<strong>är</strong> insikten körde igenom honom som ett godståg.<br />
Det var ju genialt. Han kunde inte tro att självaste Jesus skulle gett honom idén han så<br />
intensivt letat efter. Han som inte gått i kyrkan sedan den dag han konfirmerades. Han hade<br />
till och med lämnat svenska kyrkan för flera år sedan eftersom han var fundamentalt emot<br />
kyrkan och allt den stod för. Jesus. Den ultimata lögnen.<br />
Han log plötsligt så stort att han fick ont i käkarna och han var så glad att han var tvungen<br />
att lägga band på sig för att inte hoppa upp och pussa karlen på flinten och polera den<br />
skinande blank.<br />
"Du <strong>är</strong> ett geni", utbrast han lyckligt.<br />
Peter blev nästan mållös av reaktionen, men han lyckas ändå sträcka lite på sig.<br />
"För all del."<br />
De slog följe tillbaka till kontoret och de småpratade och skämtade på vägen. Båda två var<br />
glada och nöjda över det korta, men uppenbarligen, effektiva samtalet de haft vid<br />
kaffeautomaten.<br />
Stefan dråsade ner på kontorsstolen igen och han stirrade återigen på markören som<br />
blinkade på sk<strong>är</strong>men. Men den h<strong>är</strong> gången var det ett glatt blinkande. Åtminstone tyckte han<br />
det.<br />
Nu gällde det att planera. Han tittade på klockan. Det var fredag förmiddag och drygt fem<br />
timmar kvar att jobba. Han satte igång att programmera, han trodde att det var en bra<br />
start på planen som började ta form i huvudet på honom. Det smattrade återigen i<br />
tangentbordet.<br />
Plötsligt lekte livet igen, han var så glad att han knappt kunde sitta still. Nu gällde det bara<br />
att planera. Planera ordentligt. N<strong>är</strong> han gick hem fem timmar senare var han återigen<br />
uppslukad av sina tankar.<br />
152
Change language