You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tvåhundrafyrtiotre rörliga delar. Alla de h<strong>är</strong> små kugg- och balanshjulen som driver runt<br />
varandra. Minst tvåhundrafyrtiotre rörliga delar. Och då finns det säkerligen mer längre ner<br />
som jag inte kom åt. Kan du förstå det?”<br />
”Nej, vad inneb<strong>är</strong> det? <strong>Vad</strong> <strong>är</strong> det för sak egentligen? Har myndigheterna gjort den?”<br />
Frågan lät först så befängd att han nästan ångrade sig, men sedan slog det honom att den<br />
kanske inte var så orimlig ändå. Varför inte? Den kanske innehöll någon sorts nervgift som<br />
långsamt sipprade ut n<strong>är</strong> kugghjulen vreds runt. Det kanske skulle förklara hans<br />
hallucinationer.<br />
”Jag vet inte. Tyv<strong>är</strong>r. Men jag har upptäckt fler saker.”<br />
”<strong>Vad</strong>?”’<br />
”Alla de h<strong>är</strong> små komponenterna <strong>är</strong> gjorda av invar. Vet du vad det <strong>är</strong>?”<br />
”Hmm, en legering av något slag?”<br />
”Just det!” Viktor slog ihop händerna så att det smällde i det lilla rummet.<br />
”Men det <strong>är</strong> inte vilken legering som helst. Invar består av j<strong>är</strong>n och nickel och har den<br />
förmågan att den knappt expanderar något alls vid temperaturskillnader. Sådan metall<br />
används bara i högprecisionsverktyg.”<br />
Det gick runt i huvudet på Mikael.<br />
”Men… vad skulle den h<strong>är</strong> saken kunna mäta?”<br />
”Jag vet inte det heller. Men om man tänker på det så <strong>är</strong> det nästan logiskt. Att det får<br />
plats så många olika komponenter i det h<strong>är</strong> lilla skalet menar jag”, sa han och pekade<br />
menande på kulans tre delar. ”Om de skulle expandera eller dra ihop sig beroende på<br />
temperaturen skulle den snart gå sönder. Men tyv<strong>är</strong>r vet jag inte mer än så. Kanske om jag får<br />
<strong>din</strong> tillåtelse att undersöka den mer?” Viktor lät hoppfull, som ett barn som vill öppna alla<br />
julklappar en dag för tidigt.<br />
Mikael funderade på hans erbjudande. Till slut skakade han på huvudet.<br />
”Nej, jag måste… ha tillbaka kulan. Tyv<strong>är</strong>r.”<br />
Urmakaren såg besviket på honom.<br />
”Det var synd. Verkligen synd. Jag hoppas du ångrar dig, för om du gör det kan jag nog<br />
försöka lista ut vad det <strong>är</strong>.”<br />
”Jag <strong>är</strong> ledsen men jag behöver den själv nu.”<br />
”Ja ja.” Viktor hade stora svårigheter att dölja sin besvikelse.<br />
Mikael skruvade besv<strong>är</strong>at på sig. Han gillade instinktivt urmakaren, och han hade<br />
sannerligen varit hjälpsam. Men nu behövde han ta itu med sina egna problem.<br />
80
Change language