Vad är din hemlighet? - HansOlsson.net

otade snabbt fram en blyertspenna från en av lådorna under diskbänken. Sedan gick han
tillbaka till bordet och satte sig.
Hans tanke var att försöka peta loss något av de större kugghjulen som satt överst i de
båda halvorna. När han förde pennan närmare kugghjulen ångrade han sig plötsligt. Tänk om
han hade sönder den lilla leksaken? Den kanske var värd något för en samlare? Och så skulle
det vara synd att förstöra den innan han visste vad det var för något. Frågan var vad han skulle
göra med den. Han bestämde sig för att det var en leksak av något slag, något annat alternativ
fanns inte. Men så var det ju alla kugghjul… Han försökte föreställa sig hur de snurrade runt
där inne, gnisslande mot varandra medan de drev maskineriet framåt. Maskineriet… Han
kliade sig i huvudet medan han funderade. Det kanske skulle gå att lösa ändå. Någon måste
veta vad det var för någonting och det första han kopplade ihop det med var en klocka. De
små kugghjulen och visarna i en klocka liknade på sätt och vis det som nu låg framför honom.
Det fanns en urmakare i Stockholm som han brukade gå förbi dagligen. Urmakaren kanske
kunde lista ut vad det var för något. Så fick det bli. Med bultande hjärta tog han försiktigt upp
de två halvorna och skruvade ihop dem. Han trodde att det skulle bli svårt att få de små
bitarna att passa ihop igen, men de gled ihop som om de sögs mot varandra. Sedan skruvade
han åt kulan motsols. När han var klar lade han försiktigt ner den på bordet igen, rädd för att
han hade skadat någonting av mekaniken inuti. Hur han än försökte kunde han inte se skarven
som han visste fanns där. Det var det märkligaste.
Det tog honom en timme till innan spänningen släppte och han hade lugnat ner sig såpass
mycket att han kunde gå och lägga sig. Innan han gick och lade sig rotade han upp ett
gammalt lakan som de hade haft med. Han rev av en avlång remsa som han lindade runt
kulan, sedan lade han försiktigt ner den i en av kökslådorna. Innan han visste vad det var
tänkte han hålla sin upptäckt hemlig för familjen. Om det var en leksak skulle Marie bli så
glad och överraskad att han inte ville förstöra det ögonblicket genom att avslöja att han hittat
något märkligt. Dessutom kanske leksaken var värdefull för en samlare. Han och Sofia hade
det bra ekonomiskt, men det fanns alltid hål att fylla. Särskilt efter köpet av stugan.
Han låg och stirrade upp i taket och lyssnade på Sofias lugna andhämtning länge innan
han slutligen somnade.
När han vaknade var det redan ljust ute. Sofia rörde oroligt på sig bredvid honom. Han tittade
sömndrucket ut genom fönstret. Klockan kunde inte vara så mycket, men trots att han inte
sovit särskilt länge kände han sig pigg och utvilad. Det här med att bo på landet kanske inte
var så dumt trots allt. Frisk luft, tyst när man sover, vakna och vara glad. Det kunde han leva
60